OMG, har ni sett HM:s nya reklam med David Beckham?! Har redan dreglat till HM:s första reklamen som Beckham gjorde för dem så jag ni kan tänka er att jag klappat händerna för fullt när HM lanserades ännu en reklamfilm med denna heting. Säg vad ni vill men David Beckham är one piece of hotness walking on this earth. Så... tack HM för detta reklamgodis som lyster upp den annars så gråa och tråkiga februari!

 

För er som inte har sett den, enjoy!

 

 

Jag vet inte vad det är men det känns som att när man blir fyllt 24 år så händer något speciellt, folk börjar få seriösa vuxenpoäng. Japp, det är barn jag snackar om! Vart jag än vänder mig så ploppar det upp bebisar eller samtal om bebisar, det är statusuppdateringar, blondinbella, arbetskollegor och vänner. Det hela kan ju bero på att det råder babyboom på jobbet och att mina nära vänner väntar barn men det är mycket babysnack just nu. Förra veckan var det mycket snack om fölossningar. Det var både skrämmande och spännande på samma gång men min första tanke var att jag ska adoptera (eller skaffa barn om flera år när jag kommit över samtalsämnet kring förlossning och livet efter förlossningen).

 

Barn är underbart så misstolka mig inte men så här intensivt var det inte när jag var 23. Jag skämtar inte nu men i denna skrivande stund går där en serie på tv där tre mammor går med barnvagn och diskuterar sina barn. Kanske har det där med barn funnits där hela tiden men att det märks mer nu. Helt plötsligt är det jag som känner mig som världens mest egoistiska och omogna person för vad gör jag egentligen med min lediga tid? Många gånger känner jag mig som om jag var tolv, speciellt när jag klagar lite över min förkylning till Marcus och lägger mig i soffan med täcket framför en disneyfilm. Tar tillbaka det där med att jag ibland känner mig som en, jag är nog en tolvåring som bara råkar var alite överintelligent för sin ålder ibland.

 

Oavsett var livet tar en så ser jag barn som en gåva, det är ingenting man skaffar sig så som en Iphone det är något som man får, med stort ansvar. Tror inte kan kan bli helt redo innan ett nytt liv skapas, det kommer med tiden. Men vad vet jag, jag kan bara fantisera utan att veta. Med det sagt får svärmor allt vänta lite till. Ska först vänja mig vid titeln "tant Emily" som jag svär att jag kommer att få nu när bland annat Johan och Evy ska bli föräldrar. Får passa på att gulla med alla andra barn istället. Fördelen med det är att man kan lämna ifrån sig ansvaret när man man vill vara lite ego igen när barnet har bajsat. Den tiden i livet ska i alla fall bli underbar, ser faktiskt fram emot väldigt mycket. Pappa Johan liksom... den tanken kunde inte tro mig under den där nyårsaftonen år 2006/2007 när jag träffade en långhårig och capoieratränande Johan. Guuud vad han har blivit vuxen min vän! Det passar honom, tror han kommer att bli en helt underbar pappa... Om inte så finns ju alltid tant Emily där med hela Disneyregistret i bakfickan.