Poolparty
Inomhuspool, vänner och lite gott gott and you have a poolparty! Kvällen igår var jättetrevlig även om den kanske slutade på ett lite konstigt och abrupt sätt. Alex hade laddat med tequila och Hanne hade med sig både portvin och vodka. Vi alla fick även en lektion i hur exklusiv korken var. Spelade lite rappakalja där Hanne vann, själv hade jag sjukt svårt att läsa vad alla skrivit på förkortningen CU. Alla skulle ju komma på sådana krångliga ord med fin latinsk betoning. Glömde till och med att läsa upp Olas eller rättare sagt, jag läste upp fel. Men, men sånt händer. Badade och hade några trevliga shots tequila med salt och citron. För första gången på väldigt länge erferfrågades faktiskt en film. Tror hela vårt begrepp av filmkväll måste ändras, för är folk väldigt förvirrade.
Glömde bort att skåla för Hanne och Icey igår, efter 00. Idag har de varit tillsammans i 1 år och jag vill passa på att fira dem på mitt egna lilla sätta genom att säga: Ni är underbara och, som Marcus sa på vår 1:årsdag "Även om denna dagen blev kass så har vi en 2:årsdag att se fram emot" Grattis =)
Hanne och Icey 1 år!
För bilder från poolpartyt gå in på min bilddagbok Emilita.
EmKay
Nu ska jag och katti på fest hos Ola. Eftersom att Ola äger en sjukt nice pool så kommer detta med andra ord bli ett "poolparty". Troligast är det att Alex spyr ner någon toa men det känns i all fall bra att veta att jag slipper gå på den! Ola har i all fall några till hoppas jag. In case of an emergency så att säga. Sist var det inte trevligt att var kissnödig och se hur toan såg ut. Tack och lov för att Nina hade en till toa den gången =)
Nu väntar vi bara på att Alex ska höra av sig. Än så länge har han inte frågat om mat, tack och lov eftersom jag och Ola slagit vad. Visserligen ligger det bara 10 kr i potten men det ä rinte kul att förlora. Håller tummarna för fullt på att han ska hålla tyst. Har ändå förvarnat att det INTE blir någon mat, men som sagt Alex brukar fråga ändå. Aja nu börjar Katti få krupp så får sluta :P Här har ni en härlig bild medan vi väntar...
Så charmigt det kan bli...
Vattenbrist igen!
Som jag berättade igår hade vi inget vatten på hela dagen pga en vattenläcka i Vellinge. I morse när jag skulle gå upp märkte jag att trycket i kranen var dåligt igen. För ca en timme sedan fanns det knappt något vatten och nu ör det total vattenstopp, igen. Jag hoppas att vattnet är tillbaka i morgon, för jag kommer verkligen att behöva tvätta håret. Visste är det smutsigt idag, men inte vad det kommer vara i morgon. Kommer vattnet inte tillbaka i morgon så kommer jag defenitivt duscha hos första bästa kompis, släkting eller annan bekant, som har vatten. Fick varna Katti, som ska komma hit att duscha innan.
Läste precis att vi ska få tillbaka vattnet vid lunchtid men att det kan vara lite brunt! Tydligen skulle man spola tills det blir klart igen. Undrar om jag någonsin kommer att kunna dricka vattnet utan att tänka på den kommande missfärgningen. Vi får helt enkelt se hur det ser ut...
Ni kan läsa mer om vattenläckan på: www.vellinge.se nyheten ska finnas på starsidan. You know detta är stora nyehter för en kommun som sover...
Duktiga Emily!
I morse vaknade jag och upptäckte att vi inte hade något vatten! Misstänkte redan igår kväll att något var fel, för det var inget tryck på vattnet. Tack och lov att jag duschade igår, tänkte jag. Även om vattnet som kom från duschen kändes det lika snål som på hotell. Lyckligtvis kom det tillbaka senare på dagen. I all fall har jag varit duktig idag. Jag har varit ute och gått, minst en halvtimme. Dessutom var jag på ki-balance med mamsen på friskis och svettis, superskönt pass. Måste passa på att berömma vikarien, som var sjukt duktig på att instruera osv. Jag har även testat så att man kan spela in på dvdn från våra gamla videoband. Nu väntar bara ett stort redigeringarbete för mig. Men det är bra att hålla mig sysselsatt med. I morgon ska jag ringa en arbetsgivare, hoppas hoppas på det jobbet jag sökt. Dock är konkurrensen stenhård. Vi får se. Nu ska jag i all fall sova, för första gången på änge känenr jag mig trött innan 00 och det känns skönt =)
Repris: grattis!!
Jag vill bara passa på att ägna denna dagen åt min fina pojkvän som klarade teorin igår och ´som tog sitt körkort idag =) Grattis min älskling, du är värld det jättemycke^^ Hämtar du mig vid bussen sen?? haha Grattis, du är bäst (L)
Grattis, grattis, grattis!!!
Jag vet att mitt förra inlägg var helt depp, och allt går lite upp och ner men jag måste bara få berätta hur stolt och glad jag är över min pojkvän. Han är världens underbaraste och jag älskar verkligen honom. Han har slitit som ett djur med körteorin. Har han verkligen inte legat på latsidan när det gäller att plugga, även om jag tjatatde att han satt på msn igår. Nu kan jag i all fall stolt berätta att han har klarat sin körteori!! Han fick dessutom bättre resultat än vad jag fick, vilket han kommer reta mig hela livet för. Men det får han göra för det är han värd =) Grattis, grattis, grattis älskling!!
Skärpning!
De senaste dagarna har jag verkligen bara segat och jag har märkt hur dålig jag börjar bli på att vara seriös. Det är så skönt att sova hur länge jag känner för det, jobba när man blir tillfrågad och bara ta dagen som den kommer. Vem skulle inte vilja vara hemma och slippa jobba? Grejen är den att jag har slutat söka jobb. Det är så mycket jag planerade när jag var i början av min arbetslöshet. Jag skulle söka jobb och fick jag inget så skulle jag sälja mina tavlor. Jag har fortfarande inget riktigt jobb och jag har inte sålt en enda tavla. Jag har inte ens målat så många tavlor!
Fixade mitt cv idag, men fick inte till någon bra bild, känns som om vilken bild jag än tar så passar den inte. den är antingen för ful, för nära, för somrig, för konstig eller så är det någon liten petitess som gör att den inte är bra. Jag vet att jag har många bilder på mig men ingen presentabel. Dessutom kan man inte att en bild som man fotat med sin webcam, det är ett BIG NO NO, även för mig. Men hur komemr det sig att alla bilder jag tar är så dåliga, är jag verkligen så dålig på att värdera mig själv på bild? Ska söka jobb nu men jag känner verkligen ingen lust. Det förstör mig varje gång man kommer på en dålig intervju som är helt onödig eller när man bygger upp en positivitet och en förhoppning (inte at man ska få det men att det går bra) som gör att man inte orkar vara just potivit annars. För seriöst, all min glädje är verkligen borta. Klart att jag är glad, men det kommer sällan de stunder då man skrattar och känner en sådan "feel-good-känsla" i magen. Är inte lika positiv längre för all positivitet går åt jobbsökande. Känns så patetiskt för någonstans känns det som att tanten på arbetsförmedlingen hade rätt i hennes bedömning om mig. Jag kanske är ett skolexempel på en oengagerad tonåring som tror att man ska få toppjobbet direkt (och nej jag förväntar mig inget toppjobb).
Funderar på att lägga upp bilden jag la på mitt cv, men seriöst snart skämms jag över mig själv. Ska de fula bilderna vara de som representerar mig bäst? Mitt nyårslöfte var att vara lite snällare mot mig själv, alltså mindre självkritisk och faktiskt få bättre självförtroende. Det går inte så bra just nu, och ändå är det bara en liten bild som hindrar mig.
Nu har jag bestämt mig att det ska bli skärpning på det hela! Jag ska söka jobb. Jag ska hitta en perfekt bild till mitt Cv, Jag ska måla tavlor och jag SKA få bättre självförtroende. Men framför allt så ska jag bli mer glad...
Oh P.S Jag ska ha en bättre bloggdesing!
Kicki 20 år!!
Igår var dagen för Lisas tandoparation. Tack och lov var det inte alla tänder dåliga utan bara två. Dock var den långa hörntanden så dålig, att de fick dra ut hela. Stackaren ser ut som dracula, fast med en huggtand. Lisa fick sova i mitt rum inatt, vilket jag trodde skulle bli en låång natt. Men hon var hur snäll som helst och sov hela natten fram till klockan 6. Även om jag inte sovti lika gott som henne, var det hur mysigt som helst att möta dom pigga kattögonen. Efter lite kel somnade båda om och jag gick inte upp förrän vid halv 11. Lisa sov lika länge.
Igår fyllde även Kicki 20 år. Detta firade vi med att äta ute på resturang, jag och hennes familj. Har varit med på ca 17 av hennes 20 födelsedagar så det kändes självklart att vara med. Maten var supergod! Åt en vegetarisk rätt, som bla innehöll svamp, getostkräm och päron. Bodil, som åt samma rätt uppskattade den lika mycket som jag. Kicki åt kummel med musslor, Lisett åt ryggbiff och Patrik åt lamm. Efterrätten var inte sämre den. Jag åt en chokladpannakotta med blodapelsin, såå gott men såå mättande. Trodde nästan att jag skulle kräkas så mätt jag var. Det var nog tur att vi gick när vi gick, annars hade nog den där förfarade kräkningen blivit verklighet. Hade nog varit bättre om jag hade tagit en creme brulé, som Kicki. Kicki blev för övrigt glad över presenterna jag gav henne. Hade köpt ett par Filippa K muggar och ett par örhängen från Pilgrim.
Jag hoppas att Kicki fick en bra födelsedag och att hon njuter av sitt år som 20-åring, det är nu livet står framför henne och väntar...och jag hoppas att et blir som hon förväntar sig =) Hurra, hurra, hurra!!!
Stackars Kisse
Igår gjorde jag något bra, jag tog med mig Lisa till vetrinären för att kolla upp hennes böld, som hon hade i huvudet. Vad vi trodde var en böld efter ett slagsmål, visade sig vara en inflammation pga dåliga tänder. Enligt vetrinären är det ovanlig för en sådan ung katt att ha dåliga tänder. Därför drog hon slutsatsen att det måste vara genetiskt. Tycker verkligen synd om min svarta lilla gullegris. Hon har verkigen drabbats av allt. Skulle min pojkvän bestämma, skulle hon varit död för längesedan. Men om man älskar någon eller något så gör man allt för att det ska gå bra. Man kämpar och står ut. På torsdag är det vetrinären och sedan blir det smärtstillande och mjuk mat för hennes del.
Idag blir det Ki-balance med Kicki, får se hon hon tycker om det. Ska även ut i det fina vädret, hälsa på dagiset och om jag får tid, börja på en ny tavla. Har inspirationen i huvudet, får hoppas att det blir lika bra på duken^^ Det återstår att se....
Tänder och CV
Idag var det tänkt at jag skulle vara med Kicki, dock fick jag ett sms på morgonen att hon inte kunde. Fick istället ställa in bowlingen, som jag sett fram emot. Pratade lite med Marcus, som var påväg till jobbet vid 10, trots att han egentligen inte ska börja förrän vid klockan 17 idag. Hjälpte mamsen med sitt cv och om jag får säga det själv blev det jättefint, sen om inte trr tycker det, det är en annan sak. Var även snäll mot mina tänder, för nu har jag bett om ett friskvårdsavtal för mina tänder. Det gäller att vara snäll om dem, om de ska sitta kvar när man är 80.
Har hela dagen framför mig och jag vet inte vad jag ska göra. Funderar på att måla en tavla, men tror hela min inspiration och målarglädje (jag-kan-måla-bra) försvann när jag såg en annann bloggares teckningar, som hon gjort på måfå. Helt sjukt, här tror man att man är en söt tjej, som kan måla bra, kanske inte som en gud men i all fall bra. Men så hittar man dessa bloggar som bara dödar all självkänsla, om att det man själv gör är bra. Helt plötsligt är jag den där lite halvfula tjejen, som inte har någon självinsikt i att det hon gör egentligen är dåligt. Jag vill också vara en snygg och multitalangfull tjej som har en bloggdesign med lite smak. Men nejdå. Istället är man den där helylleungen med dagisteckningar... någon måste vara bra på det med, men ändå!
Parkskolan får ingen bal!
Kicki och jag har varit kompisar sedan dagis och har alltid hållit ihop, även om vägen varit lång. Umgås vi inte, så hörs vi i all fall av i telefon. För någon vecka sedan berättade hon att hennes skola (parkskolan) inte ska ha någon studentbal. Min första tanke var: varför? Ofta handlar det om att skolan inte har nog med resurser i kassan, som gör att det inte blir av, me om jag tänker efter så brukar de flesta elever få betala för att gå på sin bal. Min studentbal var i och för sig gratis men så var vi också bara 150 elever, skulle utomstående följa med så fick de betala 500 kr. Kicki konfronterade sin rektor, som ludigt svarade: alla kommer inte komma, det är dyrt och vi måste fixa transporter. Kicki påpekade då att de kan ju hållas på en fin resturang, då går biträdande rektorn in med repliken: jag tycker att maten på parkskolan är god. Det handlar ju inte ens om det!
Skolan ska ha en så kallad lärarmiddag, vilket de flesta skolor har. En lärarmiddag kan dock inte förväxlas med en bal. På en bal klär man upp sig i fina aftonkläingar, äter 3 rätters middag och dansar vals hela natten lång. På en lärarmiddag sätter man på sig sin vanliga kalasklänning, äter en buffé och lyssnar till lärarnas predikan, om hur året har varit. Ingen fixar fin frisyr hos frisören för att gå på en vanlig lärarmiddag, i så fall gör man det hemma.
Eleverna som går på parkskolan har olika handikapp att tampas med. En del är rullstolsburna och måste ständigt ha en assistent, andra är så kallade fusk-handikppade, så som i Kickis fall. Ett fuskhandikapp kan vara sådana saker, som inlärningssvårigheter eller svårigheter att umgås socialt. Trots att det knappt märks att dessa ungdomar har ett handikapp behandlas dessa, som om de är dumma i huvudet, eller som småbarn. Det är mycket svårare för dem att komma ut i samhället och när de till och med berövas på deras bal blir det ännu värre. Det är ju dessa upplevelser, som gör att man växer som människa. Att man vågar komma ut ur sitt skal och ha roligt. Ska dessa ungdommar behöva känna ett ännu störra utanförskap, för att verksamheten på parkskolan tycker att det blir för krångligt?
Om man lämnade ut en intresseanmälan, som alla tar med sig hem, kan eleverna själva, tillsammans med sina föräldrar avgöra om det är lämpligt att gå på bal. Är det nu så att problemet ligger i att ungdomarna är grovt handikappade, kan beslutet ligga helt hos föräldrarna. Alla vill väl se sina barn klä upp sig och ha roligt för en dag? Om de nu inte vill komma så är det inget tvång, men man behöver inte beröva upplevelsen för de ungdomar som fortfarande kan tänka själva. Kanske anser rektorn att det skapar en klyfta mellan de olika barnen, men låt då avgörandet ligga hos föräldrarna. Om rektorn anser att de är för dumma för att ha en bal, att de kanske inte kommer uppskatta och minnas den som normalbegåvade barn, så har hon fel! Låt i all fall de elever som är fuskhandikappade få ha en bal, de andra lär inte reflektera över att de inte fick gå!
Om alla elever betalade 500 kr, som är normalpriset på övriga gymnasiekolor, skulle vi få ihop en ansenlig summa som skulle kunna räcka till en lokal och pengar. På min gymnasieskola var vi 150 elever som hade bal på svaneholmsslott, och hade till och med busstransport dit. Allt detta bekostade vår skola själv. Om det är 150 elever som på parkskolan betalar för att gå på bal, skulle kostnaden bli densamma. Det kanske även skulle bli mer lönsamt om balen hölls inne i Malmö. Detta skulle även skapa arbetstillfälle för Taxirörelsen och kanske lätta lite på vårt hårt pressade samhälle.
Om skolan känner att de går back eller inte vill kräva pengar kan man söka pengar för detta. Vet att på grundskolan sökte lärarna pengar från en stiftelse för att 9:orna skulle kunna åka på skolresa. Jag tror att det finns väldigt många finansiärer som glädjeligen skulle gett pengar för att dessa ungdomar ska få ett minne för livet. Det känns mer meningsfullt att ge det till dem, som behöver det mest. Vi kan inte säga att vi satsar på sveriges framtid, om det bara handlar om att man är normalbegåvad, vad hände med de handikappade? Dessa ungdomar är minst lika viktiga, som alla andra. Därför tycker jag att eleverna på Parkskolan ska få ha en bal!
Lördagkväll
Min dag började verkligen segt. Sov över hos syrran igår eftersom pappa målat huset i en färg som stank fruktansvärt, vilket gjorde det obeboeligt för dagen. Efter en sen frukost gjorde vi oss i ordning och åkte jag o syrran till ekohallen för att lämna tillbaka hennes skor. Blev så sugna på choklad och till min stora förtjusning sålde de fortfarande chokladtomtar, nu för 6 kr/st, köpte 2 stycken...ska åka hem senare och kamnske spela lite the sims, har blivit en liten nörd, men det är inget emot min kompis Nina hihi...men seriöst, tror till och med att min pappa skulle tycka det är kul. Blir nog en lugn kväll, är flickan med pärlörhänget med Scarlet Johansen, på tv ikväll. Vet inte alls hur den är, antingen är den sjukt dålig eller sjukt bra. Vet i all fall att Scarlet är väldigt lik orginaltavlan. Filmer visas i svt2 klockan 21:10...ska ladda upp med mina tomtar =)
Blöjbyte och sångstund
That's right, blöjbyte och sångstund är bara några saker jag har fått göra idag på dagiset. Fick jobba i onsdags och det verkade inte, som om de hade mer jobb i veckan, men på torsdagmorgon ringde Fariba och frågade om jag ville jobba torsdag och fredag. Självklart tackade jag ja! Har fått ta hand om småtingarna och jag smälter varje gång jag äter frukost och tittar upp på de söta ungarna, som har fil runt hela munnen. Satte igång en sångstund vid fruktstunden och det var så gulligt att höra de små när de hojtade: jag kan, jag kan! Lekte även någon form av krig med killarna i slutet.
Även fördelelar har nackdelar och tyvärr fick jag känna på bakdelen med att vara dagisfröken, nämnligen byta blöja! Nu pratar jag inte om en vanlig tom blöja, utan en bajshistoria! Det var bara att ta det för vad det var, stängde av luktsinnet och fick jobbet gjort. Ira var snäll nog att sjunga för att göra upplevelsen lite trevligare...inte nog med det fick jag även torka två andra ungar som bajsat och ta hand om en som kissat på sig. Men som sagt, det är fortfarande ett roligt jobb. När man dessutom får fin beröm från fröknarna känns det extra kul att jobba. Känns skönt att några ser det som inte andra ser...nämnligen en kick-ass-dagisfröken!
Även fördelelar har nackdelar och tyvärr fick jag känna på bakdelen med att vara dagisfröken, nämnligen byta blöja! Nu pratar jag inte om en vanlig tom blöja, utan en bajshistoria! Det var bara att ta det för vad det var, stängde av luktsinnet och fick jobbet gjort. Ira var snäll nog att sjunga för att göra upplevelsen lite trevligare...inte nog med det fick jag även torka två andra ungar som bajsat och ta hand om en som kissat på sig. Men som sagt, det är fortfarande ett roligt jobb. När man dessutom får fin beröm från fröknarna känns det extra kul att jobba. Känns skönt att några ser det som inte andra ser...nämnligen en kick-ass-dagisfröken!
Paki och Emma
Gjorde en tavla till min systers kompis, på henne och hennes pojkvän. Fick trixa lite med mina kanter och skuggor, men slutresultatet blev superbra! Hoppas bara Emma bli nöjd, men har sagt att vill hon ändra något så är det bara o säga till så fixar jag det...så här blev det i all fall...
Lady with the red dress
För ett tag sen skrev jag om mitt signum när jag målar. La då upp en bild på min tavla "Lady with the red dress". Nu är den färdig, eller nu och nu, det var väl någon månad sedan men inte hunnit fota den sedan dess. Här är i all fall slutresultatet...tog bort mitt signum men det syns ändå ganska väl bakom färgen...
Tomt
Det känns fortfarnde konstigt och jag kan fortfarande inte riktigt veta. Igår kändes det först som att det är något vi övervinner, men sen på kvällen kändes det som ödet redan valt. Jag hoppas så att min känsla sa fel till mig. Tänkte på pappa, som brukar ha rätt i känslan. Han verkade oberörd, precis som det ska gå bra, tror att han bestämt sig för att det ska det. Lovade mig själv att gå på samma känsla. Det kan visserligen slå fel och göra mig ledsen, men om ödet väljer otur, behöver jag inte känna att det hade kunde gått annorlunda om jag bara hade hoppats på det bästa. Hela livet blir så annorlunda om allt går fel, det känns som att det blir fel om ödet väljer otur. Det ska vara tur, för jag känner ingen annan väg, som om det står skrivet i stjärnorna att detta ska gå bra, jag behöver bara tro...
Bloggdesign
Nej nu har jag tröttnat på riktigt. Min bloggdesign är lika avtändande som mitt gamla skrivbord och tro mig, då är det inte bra! Har länge tänkt på hur eller vad jag ska göra, har en del idéer men får se hur det blir. Måste först leka lite med bilder för att få fram den rätta inspirationen. Det gäller ju att ha något som speglar mig men som inte gör att man somnar så fort man ser det. Får plåga min älskling lite sen, han är bäst när det gäller layouts^^
Varför?
Varför drabbas alltid de bästa? Vad är det som säger att de ska vara de mest utsatta? Hur vet man att man själv är utsatt? Det kommer alltid som en chock och man frågar sig alltid, varför? Varför just han eller hon? Varför kan inte någon annan drabbas, någon som gjort hemska saker? Alla människor förtjänar en andra chans, men varför är det aldrig de snälla som får den chansen? De bara drabbas och så är det, ibland har man tur, ibland otur. Ödet ligger i någon annans händer. Jag vill inte berätta men jag måste själv få ventilera lite för det kom så oväntat. Jag måste få skriva för min egen skull, utan att någon ska förstå. En dag kanske jag kan prata men inte nu, det ligger inte i mitt beslut att berätta. Jag hoppas bara att ödet väljer turens väg, för sist var ödet fruktansvärt. Jag kan bara fortfarande inte fatta, men jag tror jag börjar känna igen. Känner dock att jag hellre känner ingenting än står där och ser på när ödet väljer väg...
Då var det dags igen
Var med Katti idag, var först tänkt att vi skulle fota skyltfönster och göra om dem osv. Dock slutade det hela oväntat med en shoppingrunda (inte igen, tänker Marcus nu), men kan lova att jag bara gjorde reaköp. Köpte ett par sailorshorts, får bara hoppas att de håller sommaren ut. Köpte även en stor klänning eller tröja? Vet inte vad jag ska kalla det, men det får bli klänning. Är så seg efter en dag i stan, ska sätt amig o kolla på Mamma mia med mamsen, det va längesedan....
Nya trenden
Jodå, för en gångs skull har jag varit uppmärksam. Statementhaldsbandet, halsband med stora, tungt hängande smycken, är en stor influens som kommer till vår. Den som verkar bli den största favoriten är armbandshalsbandet. Det syns bland annat på catwalken hos Dries van Notens, som bland annat tidningen Chic lagt märke till och ryktet sprider sig snabbt. Bläddrade i Hm katalogen och upptäckte att även hm hakat på trenden. Trenden syns bland annat i Hms kampanj "Fun, Flirty and Fabulous. Kanske är armbandshalsabandet något du kommer bära i sommar?
Modellplåtning
Jodå, min och Alice planerade modelldag blev av! Vädret var perfekt, dock så missade vi det perfekta ljuset pga all sminkning och det faktum att allt blev lite försenat. Men det var trevligt och jag tror att vi fick ett par väldigt fina bilder på både Hanne och Nina. Alice var så söt som fotograf, såklart var hon tvungen att klicka av ett när jag står där och fixar Hannes hår...får se hur det blir på framkallningen, vars bilder kommer vara svartvita. Här har ni i all fall resultatet av vår fotosession. NI var superduktiga mina tjejer, sorry för kylan och för att jag snodde ljuset för dig Alice =/
Lite förberedelser innan, Jag fixar Hannes hår och Alice fixar tjejernas poser.
Hanne
Nina
Modelluppdrag
Är så sjukt trött nu att det komemr att bli mitt kortaste iunlög hittills. Fast det kanske uppskattas då jag vet att jag är bra på att skriva lite för mycket...somnade nästan framför soffan och då var klockan bara halv 10, och ändå har jag sovit till 11 idag, helt ofattbart! Men det är väl som man säger, sover man för länge är man trött ändå...Ska upp tidigt imorgon och jobba. Har jag tur lutar jag tidigt och då kan jag o Alice genomföra vår modellfotografering på Nina, Hanne och Katti. Måste dock komma på en stil till Katti, tror jag precis fick en idé. Jag kommer stå för stylingen medan Alioce komemr fota. Älskar detta, skull ekunna jobba med det...aja nu ska jag nanna..här kommer en bild på hur det såg ut sist jag va i farten...natti natti
Stackars pojkar...
Ibland måste jag erkänna att jag tycker synd om killar i ett förhållande. För let's face it girls, våra pojkvänner kan inte veta vad vi tänker eller tycker, de är inga tankeläsare. Varför säger vi ibland nej när vår kille frågar om det är något? Ibland vill vi inte att de ska veta, ibland vill vi att de ska kämpa lite mer och ibland försöker vi bara leka modiga när vi helst av allt bara vill gråta och slänga oss famnen på våra älsklingar. Hur svårt det än känns så måste jag erkänna att även jag ibland tycker att Marcus borde tänka ut saker själv. Men hur ska han kunna tänka tex att jag vill ligga och mysa om jag inte säger till?
Skillnaden mellan killar och tjejer är att killar säger inget medan tjejen visar att något är fel men totalförnekar det, men varför? Dock kan jag märka på Marcus när något är fel, men det tar ju sitt lilla tag.
Och så kommer vi till klängighet, är vi tjejer mer kärlekskranka för att vi har större behöv av att kramas? Jag är verkligen en "kramig" person, för mig finns det inget mysigare än en kram och såklart kyssar. Är det bara vi tjejer som aldrig kan få nog, eller finns det killar som är värre än tjejer? Allt är säkert individuellt, men jag tror dock att generellt är tjejer med "kramiga" än killar...kan känna att vi tjejer har en tendens att plåga våra killar med det. För när en kille säger sluta så har vi en tendens att bli lite stötta och då måste killen genast, lite halvdesperat göra något åt sin sura flickvän (Nej jag är ingen surputt om jag inte får kramas), därför måste jag tycka synd om killar. Vi tjejer går igenom mycket med känn på denna tjejer: humörsvängningar, kramar, dubbla meddelande, tankeläsnig, uppvaktning, uppmuntring, ja listan kan göras lång. Säger inte att vi är dåliga flickvänner. Men jag tror man ska tänka en gång extra innan man tar ut sina agressioner på sin älskade pojke...
Ska inte säga att jag är någon ängel, väckte min älskling med ljuset från min mobil, men var bara tvungen att foto för han är så söt när han sover. Jag vet den är suddig, kan dock se hur besvärad Marcus blev...
Musik för Emilysar...
Jag vet att jag kanske inte har en musiksmak som faller alla i smaken. Men jag kan försvara mig med att säga att jag kan variera mig och jag försöker åtminstonde att gilla ny musik. Vet att innan jag träfffade Marcus, hatade jag hårdrock och såg det mest som oljud. Nu har jag lärt mig att tycka om viss hårdrock. Har lyckats somna på bussen ett antal gånger med metal i örat, bästa sömnpillret ever! (på bussen i all fall).
Jag kan väl inte påstå att jag har haft någon idol som liten, eller kanske spicegirls men vem gillade inte dem? Har dock spelat min Jennifer Lopez och Destinys child skiva ett antal gånger. Dock kan man inte kalla det idoler. För att vara idol måste man ha minst en plansh på dem och troget köpa varenda skiva. Man ska även gå på konserter och vara helt frälst och det är inte jag. Jag kan inte ens se mig tänka tanken att ha Darin eller Aguilera på väggen. Dock har jag mina favoriter, här kommer några av mina favolåtar med mina favoartister...vem vet du kanske också blir fångad^^ Är du en typisk Emily i musikväg ( och nej du behöver inte heta Emily) då kommer du gilla detta...
Favoartister:
- Switchfoot - Dare yo to move (från "A Walk to remember"), Meant to live, 24, Easier than love, Daisy
- Mcfly - Star girl, Bubble wrap, The way you make me feel, To close to comfort, Don't stop me now
- Me'shell NdegéOcello - Bitter, Beutiful, Shirk, Fool of me, Grace
- Duffy - Mercy, Warwick avenue, Stepping stone, Delayed Devotion, Syrup and honey
- Busted - Meet you there, 3 AM, Whos David, Falling for you
- Amos Lee - Keep it loose keep it tight, Bottom of Barrel, Seen it all before
Sköna låtar:
- Flo rida - Low
- Damien Rice - Cannonball
- Hinder - Lips of an Angel
- Sister Hazel - Your winter
- Jungle smile - (kan inte stava det med mitt tangentbord)
- Neyo - Go on girl
- John Morrison - Brown eyed girl
- Från Grand theft Auto - Soviet Connection
- Vibekings feat Maliq - She´s like the wind
- Ben E King - Stand by me
Alla som känner mig vet att jag är ett stort fan av dansfilmer och en del musikaler, därför är detta ett måste, det är här de bästa låtarna hittas...(p.s det är inte bara dansfilmer)
- Step up (absolut skönast!)
- A walk to remember
- High school musical (alla)
- Mamma mia
- Tha Holiday
- A Cinderella story
- Dirty dancing
- Fleshdance
- Mouiln Rouge
Step upp, min absoluta favorit dansfilm
Vad gör man inte för kärlek?
Jag hatar denna dagen, den får mig alltid att bli så antiemily. Skulle jag kunna hoppa över halva denna dagen så skulle det vara bra...hatar denna dagen för att jag måste åka hem från Marcus idag. Nu ska man tillbaka till verkligheten igen och i kväll måste jag lägga mig i en tom säng, saknaden känns som mest då. Vem ska då hålla om mig? Det är annorlunda om man vet, att man ska ses i veckan eller något sådant, men så är det inte när man har långdistans och det känns ibland så orättvist. Dock vet jag att jag det är värt varenda tår, att känna denna känslan. För det enda sättet att inte känna så, är att inte åka alls och det kommer aldrig på frågan...skulle kunna korsa oceaner för Marcus. Vad gör man inte för den man älskar?
2 dagar, nytt år...
Ja nu sitter man här, två dagar in i det nya året. Än så länge kan jag inte påstå att det tagit mig med storm, men det kommer jag lovar, som min kompis Nina säger: "Det kan inte bli sämre än 2008". Helt ärlig känns inget sådär nytt. Vaknade sent och nu sitter vi där, Marcus och jag, vid varsin dator...alla dessa dataspel säger jag bara! Men det har ju sin charm det med, känner dock att magen skulle behöva fyllas lite...
Får nog ta dagen som den kommer idag. Men om den blir som jag föreställt mig kommer vi, åka och shoppa lite på rean. Ska vara Marcus smakråd när det gäller jeans. Antagligen kommer dagen gå så snabbt att man inte hinner reflektera att solen gått ner. Man känner bara att något fattas. Nu när hela julkänslan håller på att försvinna längtar jag bara till sommaren och detta även om jag gärna skulle vilja ha lite snö, åtminstonde för en dag. Men, men vi får se vad som händer, som jag tidigare sagt: "Inget blir som man tänkt sig, men vi inser det inte förrän det redan hänt"
Nyårsafton!
MIn nyår började verkligen annorlunda. Var i ett spansktalande sällskap, hemma hos Marcus kompis Alexander, väldigt trevligt om jag själv får säga det, om inte så var maten supergod. Är dock fortfarande lite besviken att vi gick innan efterätten, det ligger verkligen i min natur att ha stanna tills desserten ligger i magen och gottar sig. Blev i all fall bjudna på en supergod fördrink, soppa till förätt och kyckling med ungspotatis till varmrätt. Marcus var verkligen på topp och trots att han inte kan så mycket spanska försökte han briljera med det han kunde. Under middagen berättade en av gästerna att de väntade barn. Urglad skrek Marcus GRACIAS! Vilket betyder tack på spanska. Skrattade så jag fick ont i magen och jag undrara vad Marcus tänkte. Fick senare lära honom vad grattis heter på spanska.
De första minuterna blev verkligen lite ironiska. Började med att jag råkade trampa i champagne, vilket resulterade i en blöt strumpa, sååå typiskt Emily Lundquist så det bara lyser om det! Dock blev det nog inga fler misstag, dock vet jag inte viken fråga jag nickade ja till när Alex mamma pratade spanska till mig. Jag vet att jag borde förstå allt vid det här laget, men jag kan försvara mig med att hon pratade väldigt snabbt. Tror dock inte det hjälper mig så mycket...
Fortsatte festen hemma hos Alex flickvän Anna. En väldigt trevlig fest, där Marcus trollade skiten ur dem. Fram tills dess att den smarta ungen avslöjade honom. Dock va han snäll och sa inget. Hade i all fall trevligt. Roligaste var dock dagen efter då Marcus och Alex brottade ner varandra på golvet, pojkar asså!
