Gott nytt 2012!
Nyår vart?
Förra nyår var riktigt lyckad. Jag, Marcus och Johanna bjöd på 3-rätters middag. Förrätten blev super, varmrätten smälte i munnen och efterrätten, ja den var som det lilla körsbäret på grädden, riktigt jäkla perfekt! Detta året skulle inte bli något undantag. Middagen var planerad, inköpsdagen var fastställd och Marcus fina fluga var inhandlad av mig och Johanna.
Sen kom onsdagsnatten, natten innan Marcus födelsedag. Mådde hur bra som helst tills illamåendet dök upp. Sen kan man väl säga att hela Marcus födelsedag bestod i 3 saker innefattande en spann, en toalett och en säng. Mellan varven av kräkningar lyckades jag ändå tända ett ljus, sätta fram tallrik och bestik och lägga fram Marcus födelsedagspresent. Jag lyckades till och med sjunga för honom, inte för att det var någon vidare vacker syn.
Ja, jag undrar verkligen vad Marcus tänkte när han vaknade upp på sin 22:e födelsedag och såg sin bleka flickvän, som inte duschat sedan i måndags, stående sjungandes, insvept i ett duntäcke med en kudde under armen. Som den underbara pojkvän han är tog hand hand om mig hela dagen trots att det var hans födelsedag. Hämtade vatten, köpte apelsiner och fick ställa in sitt kalas pga mig.
Idag mår jag dock mycket bättre dock så är mina vänner rädda för att bli sjuka så därför verkar det inte bli någon favorit i repris. Kan inte påstå att jag inte förstår dem, unnar ingen detta. Är ganska van att spy då jag har haft magkatarr väääldigt många gånger. Men att spy i ett dygn och inte veta när det är över, ja det är lite en annan sak speciellt när man även har ont i magen och även måste gå på toa.
Är inte första gången jag mått dåligt. Ja ni som läst min blogg vet ju att jag lyckades bli sjuk på min födelsedag. Sen har vi Marcus och min ett-årsdag och när jag tänker efter minns jag magkatarren jag fick dagen innan en annan nyårsafton. Alltid lika bra tajming.
Vad kommer då denna nyårsafon att erbjuda? Det känns på något sätt ganska skönt att inte veta vad man ska göra. Kanske blir det mys framför en film, eller kanske middag hos mamma, eller varför inte en fest med Johanna. Vi får helt enkelt se. Tack och lov mår jag i alla fall mycket bättre idag. Ja, så bra att jag till och med duschat (lycka).
12-timmar sängliggande, sömn, ett halft paket proviva, 2 resorb, 1 liter soppa och en dusch senare.
Mjukis
Idag har vi åkt runt och kollat lite på mellandasgrean. Självklart föll inte mina ögon på det som var på rea men tack vare presentkort blev jag inte ett öre fattigare. Den mesta koncentrationen gick dock till att hitta en bra dator till mami, som är hennes julklapp. Mamma blev så glad när hon öppnade kortet med löfte om en ny dator att hon började gråta. Ja, hon är fin min mamma. Undra egentligen från vem jag fått min sentimentala sida? Mamma blir rörd och gråter ibland till film, samtidigt är hon hur stark som helst. Pappa däremot är en riktig mjukis, han gråter till alla filmer (med någon form av tår) och kan även bli tårögd när man pratar om vissa saker.
Fast vid närmare tanke så är jag nog en sådan där person som är extra sentimental. Jag gråter när jag är frustrerad, lycklig, kan inte inte med att säga hejdå (även om det bara handlar om en helg) och storgråter till de flesta filmer. Kommer aldrig glömma den gången jag och Marcus såg filmen Hachiko. Jag storgrät flera timmar efteråt bara jag tänkte på den stackars hunden. Sen ska vi inte tala om P.s I love you för då talar vi fontän, verkligen. Om ni inte sett den, se den inte ensam. Se till att ha en stor rulle papper som sällskap om inget annat.
Julen 2011
Då var julen med stort J här. Ja, julen är ju inte slut bara för att julafton passerat. Om det är någon gång på året är det okej att lägga på sig så är det fram mot jul. Det är ju nästintill omöjligt att inte gå upp egentligen. Julafton är som en enda stor matkoma, sen är det doggybags, dagen-efter-mat och inte minst julgodis (vilket ej ska
underskattas). Gjorde knäck idag och lova mig att komma ihåg denna siffra: 119. För om ni kokar er knäck till den graden och sen lägger i knäck så kommer ni få sjukt goda mjuka knäck men som släpper från pappret.
En mysig jul har jag minsann och dar haft. Här hemma är det julmysigt som få, har piffat, gjort julkort, ja jag har till och med sytt gardiner. När man tittar på dem kan man kanske inte tro att jag fick MVG i syslöjd men de duger fint för mig. Tror Marcus också är nöjd, han fick i alla fall välja tyg.
Vår fina julgran <3
Pepparkakshuset som Johanna gjort, katten, ugglan och örnen är jag, Johanna och Marcus.
Min fina julgardin
Gott med pepparkakor!
Julafton var helt underbar. Firade hemma hos min ena bror med hela familjen, samt min svägerskas familj. Det var längesedan vi var så många, vilket var uppenbart med tanke på att vi säkerligen slog rekord i julklappar detta år. Att komma fram till granen var helt omöjligt men mysigt var de. Min brorsdotter Steffie hade pyntat superfint och min brors laxpaj (pate?, röra?) den var god, fast godast var hans små västerbottenbakelser (oförglömliga).
Julklappsleken hade vi också, det är ett måste på julafton. Blev utan julklapp detta år men Marcus kammade hem en sax. Det blev en stirrig jakt, speciellt när Marcus berättade att han paketerat in en trisslott i leken. OMG tänk om det är vinst Marcus!!! Självklart blev det en riktigt ratraktiv juklapp som alla skulle ha. Trisslotten hamnade slutligen hos mn bror, utan vinstlycka dock. Jag som hade tänkt att vinna tillbaka mitt knäckebröd.
Några som var utan ett tag...
I full gång att sno en julklapp...
Försök att hitta till granen
Fick även jättefina julklappar, kläder, massage, smycketräd, skål, sällskapsspel och mycket mycket mer. Marcus och jag fick även en korg full med exotiska frukter och godis, så mysigt. 
En av mina fina julklappar.
Ja det har verkligen varit en mysigt jul. Sången med Sometimes i kyrkan gick super men bäst av allt var att jag fick fira julen med Marcus. Det om något var den bästa julklappen av dem alla =)
kära snickare...
Skäms lite för din skull. Hoppas tomten också gör det...
Vad ska man köpa till mamma??
Finns det någon som har ett tips? Vad har ni köpt till er egen mamma?
Vet i alla fall att saker som försvinner först det är följande: kökshanddukar (ja alla handdukar helt enkelt), ljusstakar, fred på jorden (det blir lite svårt att ha det på sina axlar) och tvåarrangemang...
Make it official..
Känns som om jag kan vara lite officiell nu, eller åtminstonde göra det officiellt. Vill först bara säga att det var inte planerat och det var inte i min vildaste fantasier som jag trodde att det skulle bli såhär. Det bara hände och detta förgyllde julen ännu mer. JA, nu känns vi allt som en liten familj...
...nu när Marcus har kommit hem från asien och tillbaka till mig och Johanna!
Där trodde du allt något annat va? Jag må ha en mammagen som är större en kinesiska muren men inte är jag redo för att sätta den i bruk än!
Make it official..
Känns som om jag kan vara lite officiell nu, eller åtminstonde göra det officiellt. Vill först bara säga att det var inte planerat och det var inte i min vildaste fantasier som jag trodde att det skulle bli såhär. Det bara hände och detta förgyllde julen ännu mer. JA, nu känns vi allt som en liten familj...
...nu när Marcus har kommit hem från asien och tillbaka till mig och Johanna!
Där trodde du allt något annat va? Jag må ha en mammagen som är större en kinesiska muren men inte är jag redo för att sätta den i bruk än!
Balkan
På senaste tiden har jag definierat mig väldigt mycket som balkan. Detta är inte bara något jag själv noterat utan även Mimi och Ninita har märkt av denna trend. Men vad är det då som utlöst detta? Är det för att min handledare också är från balkan? Är det Selma och jag som båda pratar om våra balkanmammor? Är det min inre biologiska mamma-gen (inte nödvändigtvis barndel utan bara omhändertagandedelen) som börjat ticka?
Ja något är det i alla fall för mitt nya uttryck har blivit "lite så balkan" och "balkankvinnor". Ja det är något speciellt med dessa kvinnor. Jag kommer säkert bli just like my momie men det gör absolut inget, man brukar ju få det bästa av världar eller hur?? Pappas förmåga att inte fatta sig kort och mammas envisa jag (ja den fick jag nog från de båda)! Men sen fick jag ju även snygg-genen (som hela släkten har), så det täcker mina brister tills dess att jag öppnar munnen. Hade faktiskt en tjejkompis som sa det en gång: "Emily, du ser så söt och oskyldig ut; men sen så öppnar du munnen!".
Märker ju även att jag börjat bli både nostalgisk och lite framtidslisa, så det är kanske inte så konstigt att jag börjar definiera mig med mina rötter lite mer. Insåg idag att jag faktiskt fyllt 22 med. Jag har liskom inte tänkt på det tidigare. Vet inte om jag fick lite panik eller bara blev besviken för att jag trodde jag skulle vara "såå ung" när jag tar min examen. Dum som man är inser man inte att man är just sådär ung som man önskar sig att vara. VAd är det egentligen med att vara just ung?
Tror nog att alla åldrar har sin charm, det är ganska häftigt att bli lite klokare och se vad varje ålder för med sig. Sen förra året har en fin människa lärt mig att ingen ålder är för gammal, man ska vara stolt över det precis så stolt som man kan vara när man gjort något bra, även om det bara är att tvätta bilen eller plocka undan sina kläder. Det är ju lite av en bedrift att ha lyckats ta sig an ett helt år till.
Så om du funderar att fylla 25 varje år (även om du skulle kunna trippla den siffran) så var lite stolt. Och tänk på att även de unga släta människorna komemr se ut som små russin (kanske till och med före dig).
Dagens konstaterande:
Julen har kommit
Höstvädret har precis börjat
Ninita bakar underverk
Man ska inte underskatta lunch
Mammas mat är bäst
Idag blir det lilljulafton
Mimi du ska få födelsedagspresent
En hobby är bra
Nostalgi är supermysigt
Framtidsprat är ännu bättre
Kärlek är super
Singlars liv är intressant..(speciellt Ninitas)
När man väl börjat är det svårt att välja jullåtar
Det finns mååånga låtar med lucia
Snart är det lucia...
Snart är det julafton...
...och där kom julpaniken över att jag ite handlat julklappar.
...och ändå är det BARA 5.e december!
Att sammanfatta...
Jag är verkligen dålig på att sammanfatta. Jag kan liksom inte fatta mig kort över huvud taget. Ni som hängt på min blogg ett tag har kanske märkt att ibland kan det bli väldigt långa inlägg ibland men så är det väl, har man väl börjat man kan inte sluta. Men hur gör man då för att fatta sig kort?
När jag gick i tvåan kommer jag ihåg att vi varje måndag pratade om vad vi gjort i helgen. Ett stark minne från detta var att jag ALLTID räkte upp min hand och att min lärare en gång sa: Lite kort nu bara de andra vill också säga något...Ja det var lite då det gick upp för mig att jag var bra på att prata.
Ja, det sammanfattar nog ganska mycket hur jag är som person, jag fattar mig långt. Jag är tjejen som lämnar in för långa uppgifter (även om jag alltid funderar hur jag ska kunna dryga ut texten) och som kan prata om min morgonrutin i timmar (fråga min pojkvän)...
Nu blir det dock inget långt inlägg för jag har precis kommit på den perfekta idén att jag och Johanna ska spela twister på 2 pers. Det om något blir en utmaning!
