Lägger in en bild på mitt sommarprojekt (som bara råkade bli ett höstprojekt med). Bara älskar färgen, den är bara så sjukt härligt! Säg vad ni vill men rosa är en glädjefull färg! Och försök inte påstå att du blir deprimerad av färgen. Det kan också bara vara jag eftersom jag är en person som oftast lever och vill leva i en rosa värld (och då menar jag inte bokstavligt som i inrett i rosa utan rosa som att allt bara är underbart, som färgen) Av ren nyfikenhet (för er som nu inte vet), vad tror nu det ska bli?

Tittade på bilder från Madridresan som jag, 4 tjejer och 2 sjukt härliga lärare gjorde 2007, jag säger bara unforgetable! Valde ut två bilder som bara får mig att le, den första är helt grotesk egentligen men bara tanken på Sophies förvåning att få en pommeskäkande mun i huvudet får mig bara att ligga ner av skratt. Den andra är bara underbar och helt galen (tänker då främst tillbaka på kvällen). Saknar verkligen mina chicas...om jag fick chansen skulle jag göra om den resan i morgon!

Nu kan man väl ändå säga att det är höst...det regnar, oskar, är lite lagom kallt och så har man en hel buske med löv under klackarna när man går! Har tagit lite nya "bevis" men eftersom jag håller på att defragmentera så känns det inte jättesmart att lägga över bilderna nu.

Seriöst det är något skumt som händer datorn min, först försvann min papperskorg (eller ja, jag råkade ju radera den och sen fick jag inte tillbaka den trots att den "låg kvar" på skrivbordet, ja förklara den som kan) och nu upptäckte jag att jag inte kan sätta datorn i viloiläge längre för det finns inte som alternativ, kom igen! Och nu sitter man här som ett fån (eftersom man anser sig vara lite high på datorer) och kan inte ens sätta datorn i viloläge eller få tillbaka papperskorgen, är det ironi eller är det IRONI!

Blogga gör jag som en kråka numera med...jag skyller det på skolan (även om det bara är min brist på samtal), ja jag vet inte. Det kan ju vara så att jag sitter och läser Johannas blogg och sen blir lite mållös när hon säger att hon kommer bajsa lite extra för att hon blir så glad av mig (fri tolkning).

Fast nu när jag ändå är igång kan jag offentliggöra att Johanna och jag ska bli sambos, eller vad heter det? Ett kollektiv på 2! Så för er som inom en snar framtid inte kommer förstå vad jag skriver om får komplettera det med att läsa Johannas blogg, misstänker att det finns en liten flik någonstans bredvid måbra och match.com eller vad det nu är för länkar som blogg.se har...för er som undrar så kommer jag och Marcus att flytta ihop med. Hur underbar min lilla Johanna än är så är hon inte mannen i mitt liv (sorry gums)...men det kommer nog bli grymt, så länge vi handlar doftspray!

Ibland kommer jag på mig själv med att sitta och le på bussen. Ibland är jag bara så otroligt inne i mina tankar att jag inte tänker på vad jag fäster blicken på eller ser ut. Härrom dagen kom jag på mig själv med att sitta och storle, vilket slutade med att jag "vaknade" försökte se allvarlig ut för att sedan storle igen. Om det var någon som såg mig storle på bussen och titta ut i det blå (och säkert tänkte att jag inte är riktigt hemma), så var det bara jag som drömde mig bort lite. Ja tänk allt detta för sommarens lisebergsminnen!

Vi ses i vallokalen i morgon!

Jo men visst, halloween är redan på tapeten, här lämnar vi ingen lucka för sommarminnen och försöker ta vara på de ytterst sällsynta fina dagarna vi har! När vi ändå lever i ett samhälle där nästa grej ständigt efterfrågas är det väl lika bra att dra sitt strå till stackan, vilket var precis vad jag och Kicki gjorde. Läskigast var definitivt masken á la Michael Jackson (det var inte han men ändå skrämmande lik!). Dock måste jag säga att Kicki var otroligt söt, kändes mer som en liten bumbibjörn än en skrämmande flubber. När vi ändå är igång kan vi konstatera att jag inte kan pluta med läpparna vilket Marcus (Kicki tog upp figuren och frågade vad som hänt med Marcus och ja man kan ju undra??) inte heller verkade tycka!

När man av en händelse måste gå hem ca 30 min med en väska som vägen 6,5 kilo (ja jag har vägt den!) så börjar man fundera på om det verkligen var så smart att köpa den röda lagboken. Just nu så känns den gröna lagboken i min hand som en skänk från ovan...men NEJ nu ska jag inte klaga sönder denna underbart röda bok med hela Sveriges totala lagar. Tänk bara så stark jag kommer bli på våren då jag släpat runt på denna tegelsten hela hösten/vintern....yeah!

Att inte vilja ha skit under naglarna måste vara en svensk företeelse eftersom vi sällan äter med händerna. Och under de tillfällen vi gör det (och inte rulla rin kycklingklubban i aluminiumfolie eller papper), säg kräfskiva så tycker vi det är så kladdigt att vi slösar på naturens resurser (papper). Så kan det vara så att vi inte vill ha skit under naglarna i ett klimatsmart syfte?? Njää det är ju mer energikrävande att diska...så varför undviker vi helst att inte bli kladdiga?? Jadu, kan vi skylla på överklassen?? Fast egentligen, varför skulle det vara en svensk företeelse att inte vilja smutsa ner sig? Att inte vara rädd för att skita ner sig, kunna och vilja är ju helt olika saker. Men visst är det knas att vi svenskar, som inte vanligtvis äter med händerna (om vi inte är under 4 år) är släkt med vikingarna, som (i alla fall enligt myten) kunde glufsa i sig hela köttklubbor!


Miljötänk eller överklassfason?

Jag saknar dig älskling

Pappa och jag tittar på friidrott när de presenterar de manliga löparna i loppet. Pappa säger till min stora förvåning:

"Titta på honom. Så vackar han är!"

"Vadå vacker? Vad menar du?"

"Nej men han ser precis ut som en sådan, en sån du vet.."

"Grekisk staty?"

"Nej"

"Grekisk gud?"

"Nej"

"Men vad menar du då?"

"Som en zebra"

"En zebra!?"

Idag är vi ganska måna om att hela tiden påpeka vad som är normalt. Normal familj, normal frisyr, normalt beteende, normala hobbies. Även i domstolen pratar vi om vad som är normalt för situationen, är det normalt att agera si eller såhär. På skolgården är reglerna annorlunda, normalt är tråkigt, du syns inte om du inte är något.

Men kanske speglar skolgården mer av samhället än vi tror? Jag menar öppna bara ögonen, dag är vi inte män och kvinnor med vanliga sexuella dragningar, vi är bi, homo, hetro, transexuella, alternativa osv! Bland ungdomar finns det inte bara populära och nördar, det finns emos, fjortisar, bratz, spelnördarna (finns flera undergrupper av nördar), snobbarna, wannabes....fattar ni vart jag vill komma?

I och med att vi idag är så alternativa, det finns liksom ingen speciell mall för hur man ska vara, orginalitet är något att eftersträva. Desto med personlig din stil är, desto bättre är du. Så om utseende, läggning och grupptillhörighet är så bred i dagens samhälle, hur kan då ett ord som normal fortfarande vara så använt? Vad är egentligen normal(t)? Tittar vi på familjer så är det idag ganska ovanligt att man lever i en kärnfamilj hela livet ut, halvsyskon och styvföräldrar känns väldigt "inne" just nu, om inte så är definitionen "halvsvensk (eller någon annan nationalitet)" som väldigt vanlig den med. För mig blir det bara coolt om man är halv finsk, 1/4 amerikan och 1/4 indier, jag menar wow! Såg precis en intervju med en kille från cirque de soleil som var halvsvensk och halvamerikan, på det hela var han inte bara vanlig amerikan utan hand pappa är indian, så sjukt coolt!

Jag tycker att vi ska slopa hela grejen med normal, för vad är det för fel på att vara normal. Vem kan definiera normal när allt idag inte följer en viss trend. En viss form av normalitet finns det ju, och då menar jag att man spottar inte på människor och beter sig som en idiot, vilket inte ska blandas ihop med normalt eftersom det är mer av sunt förnuft! Om vi nu kunde säga att det inte var normalt med ensamstående, varför säger vi inte idag att det är onormalt att levba i en kärnfamilj? Har vi blivit mer toleranståliga i Sverige? Eller handlar det om att vi har en gräns av normalitet där vi bjuder in alternativa förslag utan att själv hamna på andra sidan av vägen?

Om nu skolgården speglar så mycket av vårt samhälle, varför finns det då fortfarande folk som mobbar för att personen i fråga har fel kläder på sig? Det är väl inte ett normalt beteende att mobba?? För om normalitet är orginalitet, borde det inte finns någon som påpekar ens klädval...samma sak gäller sexualitet, umgänge, partner, familjestruktur, nationalitet etc!

Tänk på det till nästa gång du ska kommentera någon, för det handlar inte om att det inte är normalt, utan snarare om ditt sätt att häpnas över det.

Så vad hände då med normal? Är det fel att vara normal? NEJ! Verkligen inte! Normal idag är precis så som du är (med undantag för pedofili, nekrofili eller något annat som helt klart inte är faktorer som ska dras över till normalgränsen och ALDRIG kommer göra det) oavsett vad du har på dig eller ser ut. Det är okej att vara, HELT NORMAL! Vem vet, kanske blir det ditt orginella jag som sätter gränserna för vad som kommer att vara normalt i framtiden.

P.s Och när det gäller det där med domstolar, så tror inte jag att det finns ett normlat sätt att agera om man blivit utsatt för brott, möjligvis liknande men jag ser inte det som ett sätt att visa att det inte skett bara för att man agerar normal. Vi alla bearbetar på olika sätt oavsett vad det är vi måste bearbeta. Alla kan inte gråta när någon dör, alla kan inte visa medlidande när någon är sjuk och alla kan inte vara överlyckliga när de vunnit på lotto. Ja vissa saker tar tid! Men bara lugn, för du kommer bli helt normal igen ;)

Hur går livet nu då? Jodå det går framåt, idag fick jag mina första kursböcker och 2 till är påväg så nu kan jag äntligen verkligen köra på skolan. Dessutom har jag fått en ny kompis att krama och gosa med ifall det skulle kännas lite tungt, ja det funkar faktiskt sjukt bra. Alla borde skaffa en "småkompis"! Finns att köpa på designtorget...annars då?? Jodå nu börjar dansen och så blir det kanske äntligen yoga för min del ändå, för er som inte vet har jag försökt ett antal gånger att dra med diverse familj och vänner (vilket som sagt inte alls gått) men nu har jag bestämt mig att följa med Kristina, för hon har ju också yogat ett bra tag så jag vet att om det är någon som fegar ur så är det jag! (vilket känns underbart, nu har jag ingen anledning att inte gå)

Ja då antar jag att sommaren officiellt är över. Det blev ingen mer strand för min del...heller ingen glasstrut, eller jo en på liseberg! Jordgubbar blev det dock, ibland lite för mycket...jag säger bara det jordgubbar med socker och ovispad grädde är bara *MUMS*. Men jag misströstar inte alla jordgubbar som nu är slut, för jag vet att frysta bär innehåller lika mycket vitaminer och antioxidanter som färska bär. Samma sak gäller broccoli som faktiskt visat sig innehålla mer vitaminer som fryst än som färsk. Nu är det bara att vänta på att snön ska falla så jag kan frysa ner mina bär och broccolisar ^^

Hösten innebär dessutom en masssa träningsvärk, längre dagar (eftersom man går upp tidigare), lite klokare och en massa mysiga tv-kvällar med efterlängtade serier =)