Min stora plan denna höst/vinter har varit att hålla mig sysselsatt genom praktik, vänner, dans, familj och jobb. Med tanke på att jag inte bloggat här på me än en vecka så har jag verkligen lyckats. Har ingen aning om var dagarna tagit vägen, känns lite som att jag behöver en att göra lista både på praktiken och hemma.

Blir tyvärr inte något långt inlägg för smart som jag är så har jag tvättid i morogn klockan 7. Ja jag är medveten om att det är lördag i morgon och att det inte låter bra att man frivilligt väljer att tvätta en fri dag. Så kan det vara när den enda lediga tiden är då och underkläderna börjar ta slut (ja för det då då kan behöver tvätta).

Ha en skön sovmorgon alla fina läsare!

Denna veckan har jag kommit i kontakt med två olika sekter, på en vecka! Ja det är nog inte ens en vecka när jag tänker efter snarare 4-5 dagar...det är värst vad de börjat bli aktiva vid denna årstid. Var påväg hem från dansen när två glada och trevliga (ja är de inte alla de) damer hojtade på mig. I all hast vände jag mig och och innan jag visste ordet av det hade jag en flyer/broshyr i handen om sex och samlevnad. Förstod ganska snabbt att detta inte var från rfsu så vände på bladet och där stod det klart och tydligt Jehovas vittne. Jippie, they are out to get me tänkte jag och slängde lappen ganska fort.

Innan idag hörde jag att jag fått något i brevlådan (ja har fått post säkert 7 gånger idag). Gick dit och hittade en liten, liten, liiiten pappersbok. Hmm, vad är nu detta då? Sektvibbarna tändes genast men jag såg inget namn. Tack och lov har jag gjort ett arbete om scientologerna i gymnasiet så är ganska medveten om vad deras grundare heter. På baksidan stod det detta är den första icke moralpredikande...skriven av L Ron H. Så onödig skövling av regnskogen för denna lilla bok...

Så vad är det då med alla dessa sekter? Känner de att de inte har tillräckligt många för jul? Är det så att rekryterare från julbonusar? Ja, man kan ju börja undra. Skulle inte bli förvånad om mormonerna ringer på nästa vecka och frågar om jag vill ta en fika...

Det är helt sjukt vad bara en månad ska gå långsamt och då är det 2 månader kvar! Ja jag vet att jag klagar mycket, för oss som haft långdistans i 5 år är 1 månad egentligen en piece of cake, men då finns det något som heter telefon. Marcus överraskade mig på min födelsedag genom att ringa, men nu vill jag bara ha MER! Jag är som ett barn i en godisaffär får jag en vill jag bara ha mer och mer och MER!

Känner mig lite klänning och ihärdig gällande allt och alla. Skriver långa romaner till Marcus bara för att berätta vad jag gjort och frågar en massa vad han har sett, stör Johanna precis när hon ska lägga sig och inte nog med det verkar jag ha blivit stammis hos vaktmästarn för huset. Har ringt honom 3 gånger på 7 dagar. För att klargöra saker och ting ringer jag inte vaktmästren för att småprata, utan har upptäckt att mitt handfat snart ramlar ner från väggen (jupp lika illa som det låter).

Så i morse precis när telefontiden öppnade ringde jag vaktmästaren och började spä ut min oro om mitt badrum. Stackars vaktmästare var nog påväg att gå i taket av att höra min röst (igen), en måndag morgon, samtidigt som han stod och fixade en vattenläcka i någon annans lägenhet. Hade jag varit vaktmästaren hade jag nog tagit ledig resten av veckan...om du kära vaktmästare läser min blogg så vill jag bara säga att jag hittar inte på min badrumsproblematik och att du är värd lite semester.

Jag har länge varit i behov av en ny telefon. Dock har jag inte riktigt kommit till skott men nu har jag bestämt mig för att ta tjuren vid hornen. Frågan är bara vilken telefon jag ska ha? Ihopne är en riktigt bra telefon och jag vet ju faktiskt vad jag får. Problemet är bara att det är lite tråkigt att alla har en Iphone.

Har även tittat på en Sony experia ray. Jag gillar sony, de har riktigt snygg design samtidigt så vet jag inte vad jag får eftersom de inte så många har den. Har hört att kameran inte är så bra som sony gör reklam för. Dock är den lite billigare, vilket är ett plus.

Sen har vi då samsung som tydligen gått och blivit bättre än Iphone, men alltså jag vet inte. Har aldrig varit ett  fan av samsung och deras touch diggar jag inte. Sen är den så stor!!!

Är det bara jag som tycker att mobilerna blir större och större? Ja om Iphone var stor när den kom så är det ingenting mot vad konkurrenterna lanserar idag. Snart är vi tillbaka till tegelstenarna vi hade på 80-talet, skillnaden är bara att telefonerna är sladdlösa. Undrar om det har med egot att göra. När Iphone kom var det verkligen en statusgrej, en stor telefon med pekskärm. Ja, sedan dess har det bara blivit popis med en stor telefon. Men seriöst, vem har så stor byxor? Det är smartphones hit och smartphones dit, allt görs ju från mobilen. Ja, det känns lite som att ha en mobiltelefon är lite som att visa sin manlighet. Ja lite som att män idag är matcho genom sin telefon istället för att dra sitt svärd mot varje man som uppvaktar deras fruar. Problemet är ju bara att det handlar mer om att vara matcho den bemärkelsen att man visar sig bättre än andra män än att beskydda sin kvinna.

Så i denna djungel av mobiltelefoner, vad ska man veta vad som är bra? Ska man falla för Iphonefrestelsen och ha sig en riktig leksak eller ska man satsa på något som nästan ingen har?? Älskar ju min lilla omoderna telefon som nästan ingen annan har...ska jag då bli toppmodern? Hmm ja vi får helt enkelt se...

Väl hemma fick jag massa presenter och blommor av hela familjen. Dock kände jag hur trött jag var, vilket snabbt gick över till något mindre trevligt. Tråkigt nog fick jag avlägsna mig från mitt eget kalas ganska tidigt och mådde både illa och hade feberfrossa. Kanske är det inte så bra att vara för entusiastisk trots allt?

Vet inte hur jag lyckas men min kropp (ja för det är inte jag) tycks alltid stänga ner varje gång det är något speciellt. Natten till min och Marcus 1-årsdag spydde jag, vår sista helg innan han åkte till asien spydde jag, på min födelsedag (den lite speciella 11-11-11) spydde jag. De värsta är att det finns mer av denna varan det kan jag lova. Tack och lov har jag förträngt detta.

Fick precis en preview av mitt bröllop, Oh nej! Tack och lov finns det brudtärnor (om jag nu då någon gång blir gift). Det får helt enkelt bli ett knytbröllop, eller mat från en korvis. Originellt om inget annat :P

Denna dag är speciell. Samtidigt som det är någons födelsedag så är det även en dag med konstig känsla i luften. Det är någon som saknas, något är inte riktigt som förr. Jag önskar att jag hade kunnat göra något annorlunda. Jag önskar att jag faktiskt hade kunnat påverka något. Att se på är fruktansvärt, att vara en del av det måste vara värre.

Vi alla såg dig sakta tyna bort. Du förtjänade inte detta någonstans. Du inspirerade mig på så många vis, jag tror du berörde alla. Det tär i mitt hjärta för du var verkligen one of a kind. Vilka ord hade jag att säg mot slutet...vad kunde vi alla säga.

Jag hoppas att du var där, då vi var där. Varenda människa var där för att hylla dig. Nåson någonstans kunde jag ana att varenda person sträckte lite extra på sig av stolthet över att en gång fått lära känna dig. Ta del av dig, din glädje, din värme, din inspiration, din mat, dina sånger, ditt skratt och ditt sätt att visa närvaro. Du lyste verkligen upp rummet oavsett om du själv var medveten om det. Folk lyssnade när du pratade. Du gjorde skillnad...

Hur många människor kan beröra så som du gjorde? Du ä Unik, det finns ingen som du...

Jag hoppas du förstår vilket avstamp du gjort här på jorden, Patrik.

Idag är en sån dag man undrar hur man i hela friden lyckades skaffa sig en pojkvän, ja vänner över huvud taget. Håret är som en enda stor trollskog och ordet djungel är en underskattning av hårväxten på benen. Inte nog med det inser jag att ögonbrynen nog snart växer igen och att huden skriker efter vatten. Sen när jag tagit mig in i badrummet inser jag att jag inte kan känna skillnaden på om det är jag eller avloppet som luktar. I ett tappert försök att känna sig oberörd börjar jag skriva på min uppgift som jag tror jag ska lämna in på fredag. Efter ett tag inser jag att jag har 2 hela veckor på mig...det är nu plugghästkänslan kickar in.

Sammanfattning: Illa men inte omöjlig (jag har ju fortfarande snygga naglar)!

Nu sisådär 3 timmar senare luktar jag som en sommaräng, nytvättat hår (med reservation för eventuella tovor), en ren skjorta och lite smink. Skulle väl inte kalla mig en riktigt sexbomb precis men lite bättre än mitt sunkiga jag. Helt plötlsigt inser jag att det är okej att vara i god tid med skoluppgifter (man gör ju dem när man har tid), hår på benen är mer bekvämt än ett par långkalsonger under jeansen och nej det är avloppet som stinker.

Vilket nytt perspektiv man ändå kan få över en dusch...helt fantastiskt! Nu ska jag ta reda på vad en macka kan ge för perspektiv!

Tillåt mig att stolt presentera årets bröstkämpare: min bigsis Monika!!!



Ja här har ni alltså tjejen som legat mest i denna månad när det gäller rosa produkter. Kan hälsa att hela hennes hem just nu är inne i en rosa period. Detta ska självklart uppmärksammas extra efter som hon bidragit med hela 14 produkter!!! Ni som nu sitter framför er dator och svär att ni var sååå nära eller något liknande kan jag lova att det kommer en nästa år med.

Tycker det där med bröst och cancer är en riktigt viktig sak att kämpa för. Barncancerfonden och Prostatacancerfonden i all ära men bröstcancer är vanligt bland kvinnor och det är tyvärr den form som jag stött på mest och det är även något som kan gå i arv. Ja, alla former av cancer är läskiga så därför tycker jag att det är viktigt att oktober månad är en månad i cancerfondens tecken.

Vill även passa på att lyfta fram alla ni andra som bidragt och köpt produkter för att visa ert stöd. Ni ska absolut vara stolta. Ser alla er som små, små änglar här på jorden, som kämpar för en lite bättre värld.

Så tack till alla och ett extra grattis till Monika! Ta fram din kalender sis och så bokar vi en fika <3

Nu har det snart gått en vecka sedan Marcus åkte till Kina. Tiden går så långsamt helt plötsligt. Det är kanske bra med tanke på att jag ska lämna in en uppgift om två veckor och det ska läsas in en hel del kurslitteratur. Känns som om januari aldrig kommer attkomma, saknar honom så ofantligt nu..känns som om jag hänger över min mejl konstant bara för att se om Marcus skickat något. Får helt enkelt börja nedräkningen...BARA 83 dagar kvar *suck*

För ett tag sedan ställde jag upp i en tävling där man kunde vinna en biljett till matmässan. Som vanligt skriver man upp sig på listan, trots att man är ganska övertygad om att man inte kommer att vinna. Denna gång var inget undantag...någon vecka senare fick jag hem ett brev där det stod att jag vunnit en biljett till matmässan och idag tog jag ut min vinst.

Drog med mig mamsen till detta evangemang och jag kan säga att jag ångrar bittert att jag inte gick dit hungrig! Där var mat och smakprov överallt. Det var allt från choklad, ål, renkött, sylt, ja till och med broccolisoppa! Jag och mamma gick sakta och metodiskt genom alla olika stånd och smakade på det ena och det andra. Så fort vi var lite törstiga gick vi bort till kiviks stånd och drack lite äpplejuice (man får ju inte vara dum). Hittade även en dröm av cupcakes, och som den gottegris jag är köpte jag såklart med mig två hem (och ja de är i skrivande stund redan uppätna). Var i himlen redan efter första tuggan. 

Det blev en hel del handlande bland annat chokladglögg, cupcakes, julmarmelad (med hallon), mer marmelad, baklava (som kommer slinka ner i morgon) och ett aromaäpple. Köpte även ett te som jag tror hette ren på engelska, gott var det i alla fall, smakade som julafton. Mamma handlade även ål, naturchips, renkött m.m....känns som om jag har glömt något. Kan även berätta att nu vet jag hur marshmallows ska smaka.

Kan väl inte påstå att jag var precis hungig när jag kom hem, dock var jag inte mätt heller. Var ju tvungen att äta men kändes lite som att inget kan toppa allt det vi fick i oss där. Nej det där med mat ska inte underskattas...blev så inspirerad av cupcakesen att jag bestämt mig för att ha ett helt bak med dessa underbara kreationerna på min födelsedag...

Ni ser cupcakesen med choklad...det var den godaste cupcaken jag ätit! Och bara för att reda ut alla misstankar om att jag köpt med mig en låda kan jag säga att bilden är lånad från google, men att det är från samma företag som jag köpte mina cupcakes =) Ljuvligt!

Har du någon gång gått in på ett bibliotek för att låna en bok som du till och med kollat upp vilken hylla den ligger på? Har du inte hittat den? Nej är det något jag lärt mig med bibliotek så är det att man inte ska leta där boken bör ligga utan helt enkelt var du tror att den ligger. Letar man efter författare upptäcker man att vissa böcker är sorterade efter titel och tittar du efter bokstav (ni vet hylla hc, eller qba osv...) så hittar du den helt plötsligt i en helt annan sektion. Och det där med att bibliotek är (och ska vara) tyst...en fullständig myt!

Det tar emot när jag tänker på att det är måndag. Det är inte måndagen i sig som är jobbig,måndagar är bra de med...men denna måndagen innebär att Marcus åker om 2 dagar och då känns måndagen ganska tung. Det är lite som att vänta på ett oväder, du vet inte vad som väntar eller hur du kommer att reagera. Kommer jag bli rädd? Kommer jag känns mig ensam? Kommer stormen att ta slut någon gång?

Trots detta känner jag ändå ett visst hopp i magen (ja mitt hopp sitter i magen, tillsammans med fjärilarna och mindre trevliga djur). Denna höstan ska allt fokus ligga på arbete. Praktik, extrajobb, ledsagning, arbetsuppgifter och mycket annat. Jag tror inte jag hade känt samma känsla av hopp om jag inte hade min praktik nu. Är ganska tacksam för det. Världen går ganska inte under för att Marcus åker iväg och jag blir inte helt handlingslös bara för att jag inte har tillgång till Marcus 24/7 men när vi nu bott ihop i några månader kommer det kännas konstigt att inte ha honom här.

Nu kan jag i alla fall ta tillfället till akt och hålla mig sysselsatt så mycket jag önskar. Första och främst ska jag koncentrera mig på att fylla 22, 22 bast! Det är egentligen ingen ålder men var tog tiden vägen? Minns fortfarande när jag var 16 och tyckte att ingen ålder kommer vara bättre än 16.

Blev det bättre då? Jo jag tror det, men en liten skräckblandad förtjusning av vad framtiden har att ge. Känner att utan att blicka fram, även om det bara handlar om en dag fram så tror jag det är viktigt för att hålla drivkraften framme. Sen att man som jag har drivkraft för de kommande 20 åren ja det är väl bra det med. Tror som sagt fortfarande på möjligheten att jag ska få delta i min kompis Johans framtida svensexa (om han nu gifter sig någon gång). Varför skulle inte tjejkompisar få delta?? Jag kan också ge dricks till exotiska dansöser och tvinga på mina killkompisar en Borat-Mankini (har nog jävligare idéer än deras egna killkompisar). Ja, där fick jag nog svaret...

Har varit lite frånvaro på bloggenmärker jag. Kan väl säga att man inte blir så aktiv när man har en fokusuppgoft som måste processas...nu är det i alla fall helg och det ska bara mysas heela helgen. Ses på måndag!

Idag har det varit en riktig mysdag. Först en god frukust, plugg i minisoffan och sen stack jag pch Marcus ut för att få lite frisk luft i kombination med lite shopping och fika. Väl i stan träffade vi på mami. Efter mycket och men tog jag mig faktiskt i kragen och köpte både knäskydd och skor. Det blev ett par gråa adidasskor. Dock stod det mellan adidasskorna och ett par knallrosa. Dessa uppskattades dock bara av mig medan mamma och Marcus höll på de gråa (och självklart lite dyrare).

Dagens frukost: Vaniljyogurt med fikon, aroma äpple, granatäpple och jordgubbar (mums), samt en macka med polikorv (kycklingkorv vi alltid köper i kroatien) och ett stort glas proviva gul kiwi och mangostan.


Efter stadium blev det en snabbis i affärne där jag gick loss på lite rosa bandet. Nu är jag uppe i 4 produkter men fick höra att min syster är uppe i 8 om inte mer. Kände mig lite lätt sporrad kan jag erkänna, men det är just det tävlingen går ut på. Ica är en riktig hejare på rosa bandet. Om du nu inte vill lägga 25 kronor på ett band så kan man nu även välja rosa bandet plastkassar. Jag säger bara: Heja Ica!



Och nu kanske någon tänker: "denna tjej kan ju verkligen inte räkna! Det är ju tre rosa bandet, en bandetkasse och rosa trasor. Men nu är det så att en av dessa band är från förra året. Tycker det är så fint att de får hänga kvar hela året. Bara för att oktober passerar betyder inte det att man slutar stödja.

Sitter och degar i soffan och inser att det snart är dags att ta sig till dansen. Det har inte varit så bra väder å kan inte påstå att jag är sugen på att ta mig ut, har fortfarnade inga vattentäta skor (om man inte räknar med mina högklackade men ibland vill man liksom bara njuta av ett par sneakers). Nu har jag dock bestämt mig för att inte vara så lat, det kan jag vara sen.

Johanna har ju skaffat sig en onepiece nu. För er som tänker what the hell är det, jo då ska jag förklara. Det är som en sparkdräkt för vuxna, stor mysig overall =) Innan hon gick blev jag även lovad att få låna den sen när jag kommer hem. Ja det är självklart att jag ska!!! Johanna inser inte att den inte kommer finnas kvar när hon kommer hem...

Idag när jag kom hem överraskades jag av Marcus som hade forstat av frysen. Ja det kanske låter konstigt men jag blir lite extra kär i Marcus när jag tänker på att jag har en kille som får för sig att frosta av frysen, tycker man ska ta disken direkt och faktiskt kan städa badrum (hygieniskt rent). Detta kompenserar liksom de sidor som inte är lika välputsade som att dammsuga under sängen eller vara allt för generös med diskmedel. Jag är nog en ganska lättimponerad tjej. Här tänder vi inte på busiga pojkar, dåliga raggningsrepliker eller machomänn. Nej här är det mysiga killar som har inneboende städkunskaper och tycker om att laga mat. Med inneboende gitarrkunskaper så är det komplett. Men som sagt man kan inte få allt, får nöja mig med att Marcus har ett sinne för detaljer i musiken. Då har vi konstaterat detta!