Denna dag är speciell. Samtidigt som det är någons födelsedag så är det även en dag med konstig känsla i luften. Det är någon som saknas, något är inte riktigt som förr. Jag önskar att jag hade kunnat göra något annorlunda. Jag önskar att jag faktiskt hade kunnat påverka något. Att se på är fruktansvärt, att vara en del av det måste vara värre.

Vi alla såg dig sakta tyna bort. Du förtjänade inte detta någonstans. Du inspirerade mig på så många vis, jag tror du berörde alla. Det tär i mitt hjärta för du var verkligen one of a kind. Vilka ord hade jag att säg mot slutet...vad kunde vi alla säga.

Jag hoppas att du var där, då vi var där. Varenda människa var där för att hylla dig. Nåson någonstans kunde jag ana att varenda person sträckte lite extra på sig av stolthet över att en gång fått lära känna dig. Ta del av dig, din glädje, din värme, din inspiration, din mat, dina sånger, ditt skratt och ditt sätt att visa närvaro. Du lyste verkligen upp rummet oavsett om du själv var medveten om det. Folk lyssnade när du pratade. Du gjorde skillnad...

Hur många människor kan beröra så som du gjorde? Du ä Unik, det finns ingen som du...

Jag hoppas du förstår vilket avstamp du gjort här på jorden, Patrik.