11-11-11, 11+11=22 år, sid 22.

När man är liten så är födelsedagar allt. Du kan inte sova, ddet pirrar i magne och i tankarna snurrar vad dagen kommer medföra, vilka paket som man sak få osv. När man blir äldre skapar det mer ångest att fylla år. Många väljer att stanna i åldern 25 (hmm undrar vad som är så speciellt med 25??). Ïgår var första dagen på ett par år som jag verkligen kände mig entusiastisk inför min födelsedag. Marcus hade pratat om en överraskning, jag skulle vara med i tidningen och jag hade kastat mig in i en bakverkstad av cupcakes. Jo, det var lite svårt att somna.

Dagen kom fortare än jag tänkt mig, ja det blev morgon ganska snabbt och det kändes väl inte som en höjdare att kliva upp klockan 6.00 på min födelsedag för att duscha och göra sig i ordning. Men, men...blev överraskad av Johanna som lagat varm choklad och dukat fram världens frukost så de där känslorna av morgontrötthet försvann ganska fort.

Resten av dagen blev också riktigt mysig. Fick presenter av min handladre och min kompis när vi kom till skolan och senare på dagen blev jag även bjuden på lunch. Självklart var jag och min handledare tvungen att gå förbi pressbyrån för att köpa en kvällsposten. Bilden i tidningen blev supernice (tack fotograf Sara för ditt genifotografi) och jag kunde nästan känna av det man kallar för 5 minutes of fame. Det var underbart!



Väl hemma fick jag massa presenter och blommor av hela familjen. Dock kände jag hur trött jag var, vilket snabbt gick över till något mindre trevligt. Tråkigt nog fick jag avlägsna mig från mitt eget kalas ganska tidigt och mådde både illa och hade feberfrossa. Kanske är det inte så bra att vara för entusiastisk trots allt?

Vet inte hur jag lyckas men min kropp (ja för det är inte jag) tycks alltid stänga ner varje gång det är något speciellt. Natten till min och Marcus 1-årsdag spydde jag, vår sista helg innan han åkte till asien spydde jag, på min födelsedag (den lite speciella 11-11-11) spydde jag. De värsta är att det finns mer av denna varan det kan jag lova. Tack och lov har jag förträngt detta.

Fick precis en preview av mitt bröllop, Oh nej! Tack och lov finns det brudtärnor (om jag nu då någon gång blir gift). Det får helt enkelt bli ett knytbröllop, eller mat från en korvis. Originellt om inget annat :P


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0