Idag har jag gjort något helt exeptionellt och ja jag var riktigt duktig om jag fär säga det själv. Idag har jag nämnligen (med assistans från min syster) klippt Marcus. Senast jag klippte någon var jag väl sisådär 15 år och skulle försöka mig på att klippa pappa. Jag hann nog inte mer än ta tag i en tuss hår innan mamma avbröt hela kalaset. Min pappa må ha lite hår man han hade säkertligen varit totalt flintskallig om jag hade gått lös. Denna gång gick det dock bättre och jag blev riktigt nöjd. Sen att det blev lite kortare på min sida än den sidan sis börjat på ja det är en helt annan sak. Efter lite utjämning blev han rikgti snygg. Har tyvärr inget foto på min och sis skapelse så det får ni hålla i er lite... kan i alla fall lova att Marcus har hår kvar på huvudet och att han inte ser snaggad ut. Jag har dock varnat honom för att han kan komma att se lite korthårig ut hela sommarn om det är jag som fortsättningsvis kommer klippa honom. enligt Marcus själv är detta helt okej men han sa även att det kan vara bra om sis är med nästa gång också. Han vet inte vad han gett sig in på och eftersom han numera arbetar i butik får han vara beredd på att arbeta i mössa..men det går ju bra så länge det är kallt!

Just nu känns det bara tomt, jag vill bara vara igen. Lika ofta som mina jobbiga pluggtimmar eller eviga tjat om matkriget, lika ofta känns det som om jag får höra att någon fått cancer. Cancer, det känns som om bara ordet förföljer mig. Med ordet förljer tankarna, varför? Vad vill det säga mig? Men främst av allt: vem ska det drabba näst?

Nästa tanke som slår mig är att jag ännu en gång kommer vara åskådare. Jag hatar att bara titta på. Jag har sett det, se någon sakta tyna bort. Känslan av att inte kunna göra något annat än att titta, det gör mig så ledsen. Resultatet? Hur kommer detta bli nu då? Det enda jag tänker på är det sorgliga öde som en fin människa gick till mötes. Det förtjänade inte han. Han var menad att leva, men gud ville något annat.

Vad gör vi för fel?

PÅ dansen dansar vi till happy med Leona Lewis. Det handlar om att inte följa några lagar utan vara precis den man är, göra det som gör en glad. Just wanna be happy. Jag, jag vill bara leva...

...leva utan skräcken om döden, den skräck som många fina människor i min närhet har fått leva väldigt nära. Vid närmare eftertanke ska vi nästan vara glada att vi känner av skräcken, för då vet vi att vi lever, ordentligt. Jag älskar att leva och den känslan blir aldrig så påtaglig som när ordet cancer kommer på tal. Vad är det för dum läxa egentligen? Så korkad!

Jag känner mig aldrig så levande osm när jag dansar, jag tänker ALDRIG sluta dansa. Jag tror det är mitt sätt att leva, att känna mig och bara mig levande. Det är här alla tankar kan dansas ut, jag får vara arg på ett kreativt sätt. Jag kan vara allt och ingenting och samtidigt BARA vara MIG. Det finns inga fasader, ingen rädsla, inget ingenting. Det är min kraft för att orka titta på...för vad gör vi när fasaden är nere? När det inte finns fler ord att säga?

Vi ska vara stolta att vi lever, vi ska blicka framåt. Vi ska ta kampen. Jag tycker ingen borde få göra kampen ensam. Är det därför så många i min närhet drabbats?

Just nu går dock tankarna till de som jag vet försöker förneka och samtidigt förlika sig med de hemska besked de fått. We've seen better days...men ändå blickar vi fram, för att vi kan, för att vi vill och för att vi lever.

Kan du nå ner till dina tår?

Då föll även jag för frestelsen till slut. Min söta fina sony ericsson höll ut sjukt länge och jag känner fortfarande lite ångest över att ha bytat telefon, för det var verkligen kärlek vid första ögonkastet. Hade jag kunnat få en likadan ja troligen hade jag tagit chansen. Är vid närmare eftertanke en sådan tjej som har lite svårt för förändringar. Dock inser jag att bara kärlek och återvinningsbart material kan vara för evigt så därför har även jag tagit mig till andra sidan staketet och blivit en modern tjej. Jag vet inte om det känns så bra att bli som alla andra men Iphone börjar ju förlora sitt stora försprång och sen är det fortfarande en pekskärmstelefon som är relativt liten. Är det bara jag eller börjar vi gå tillbaka till tegelstensluren fast den sladdlösa versionen?



Inte långt från dagens smartphone faktiskt - sladden och handtaget =)

Första dagen på ett helt nytt år tog slut för länge sedan, då jag egentligen skrev detta igår men då blogg.se krånglade. Den första dagen på året började med regn som slog mot vindrutorna. Idag var inget undantag. Kommer detta bli ett hårt år? Jag hoppas inte det för någonstans under 1 januari kunde jag även känna hur bara tanken kunde irritera mig. Sen hjälpte det kanske inte att jag råkade få en hel shaker med mjöl och mjölk över mig och dagens lunch, som jag stod och lagade igårkväll. INte heller hjälpte det att jag försov mig i morse då klockan inte ringde (och jag är bombsäker på att jag ställde klockan).

Trots detta hoppas jag att detta ska bli ett helt underbart år. Ja, det kan ju egentligen bara bli bättre efter detta så lika bra att det börjar i kaos. Sommarjobbet är eventuellt redan fixat och snart är det korta skoldagar och en C-uppsats som väntar. Dock tänkte jag ägna detta inlägg till det året som varit och vad som hänt.

Januari



Då hade jag och Johanna bott här i lite mindre än en månad och firade detta med en riktigt stor inflyttningsfest. Lägenheten såg ut som ett mindre världskrig när vi vaknade upp på morgonen, dels för att folk slutade att ta av sig skorna, men vad gör detta när alla var samlade? Vårt hemmasnickrade pepparkakshus tilldelades vinnarna av  "Emily- och Johannaquizzet", som vi hade. Konstigt nog var båda våra syskon i detta lag.

Februari



Efter mycket letande har jag insett att februari måste ha varit en riktigt tråkig och grå månad för det är bara ett par få mysbilder i Marcus soffa som blivit tagna under dessa 28 (inte 30) dagar februari 2011. Kan bero på att jag grävde ner mig i kurslitteratur för att sedan komma upp i tö i mars igen. I och med detta har jag bestämt mig för att göra februari 2012 till en lite mer intressant månad. Vill ju kunna minnas något härligt ur varje månad. Dock kan jag säga att jag minns dagen då denna bild togs, eller ska jag säga veckan. Marcus jobbade nätter så det var bara jag själv att roa mig med på kvällarna, jag, datorn, tv:n och såklart kurslitteratur. Är ganska säker på att jag somnade i denna soffan med boken i hand måååånga gånger.

Mars



Jag bara älskar Earth Hour. Konceptet är så sjukt mysigt och då jag inte kunnat göra detta andra år pga av både min mamma och min brorsdotter har fyllt år då Earth Hour varit. Därför blev jag extra glad när jag insåg att jag  kunde delta detta året. Mimi, Challe, Johan och Ninita var samlade hemma hos mig när det blev Disneymonopol för hela slanten, i sällskap av tända ljus. Riktigt riktigt mysigt var det. 

Mars var även den månad då jag investerade i vår superhärliga säng. Lite skillnad från syrrans stenhårda säng (sorry sis but it is). 

April



Varje gång jag tar upp denna bilden så dör jag lite av skratt. Säg vad ni vill men min pojkvän han är en hejare på att sätta krydda på vardagen, han gör allt lite roligare bara genom att finnas. Valborg var inget undantag när denna bild i samarbete med mig togs. Valborgsmässoafton firades i parken med sis och hennes prins Daniel (var bara tvungen). Supernice underhållning men kallt som bara den. Känner en viss längtan till valborg år 2012.

Maj



Syster fyllde 26, och tillsammans deltog vi i vår dansskolas dansuppvisning med ett härligt jazznummer. För min del var det även på med mina sneakers för att dansa streetdance. Mellan akterna satte vi upp en bombox med härlig breakdancemusik som vi dansade loss till en och en "in the circle". Från och med den dagen har the circel blivit min bästa vän, vilken adrenalinkick. Efter det släppte all nervositet och jag har nog aldrig dansat med ett så stort leende på läpparna. Nu har jag inte testat droger men jag lovar att det var bättre än det, i höjd med sex faktiskt ;)

Juni



Midsommar firades hemma hos oss och denna bild tar jag med mig från den dagen. Babyface och Robin i ett tappert försök att transportera ballonger (kolla in hur Babyface trycker ut rumpan när han svankar). Måste erkänna att de ballongerna var riktigt läskiga med tanke på att en smällde när jag och Kristina skulle överföra ballongen mellan våra halsar. Ett annat härligt minne jag tar med mig från denna dag är Mimis söta klänning, som var precis samma modell som min, fast annat mönster på tyget och hur vi gång på gång fick täcka varandra när vi skulle böja oss ner för att ställa upp en kubb. Min utskällning av Babyface och Robin var väl också ganska classy... 

Juli



Den 19:e Juli tog hon sitt sista andetag och samma dag låg vi och sov i trädgårdsmöblerna och bara njöt av stunden. Hon var något speciellt min fina vita Vicky. Så många minnen och lyckliga dagar hon har fyllt mitt liv med. Lika många tårar fälldes när jag insåg att de dagarna nu var över. Minns det fortfarande som om det var igår och det gör lika ont i hjärtat varje dag, varje tanke som ägnas åt henne. Var du än är så känns det om om vi kommer ses igen, tills dess hoppas jag att du har det bra där du är.
Älskar dig <3


Augusti



Denna månad kan bara beskrivas med bokstaven D. Dagen D för dagen då Marcus och jag blev sambos för första gången. Känslan av att slippa pendla var underbar och tanken av att ha Marcus nära är obeskrivligt. Kan nog inte riktigt förstå det än, försöker verkligen njuta av varje minut (bortsett från dispyter som kan uppkomma i samband med diskning). 

Denna månad bjöd på ännu mer, för det var denna månad som min bror och hans Veronica äntligen fick varandra. All förväntan, all förberedelse, all kärlek, jo det var vackert. Något som inte gick att ta miste om det var hur mycket de två älskar varandra. De är så underbara ihop.

Spetember



I september satte jag mamma, pappa och sis oss i en bil och körde hela vägen till Kiviks äpplemarknad. Det kändes som evigheter sedan bara vi 4 gjorde en utflykt tillsammans och det var riktigt härligt. God mat, massa äpplen och årets gulligaste bild togs även där (nej det är inte när jag äter äpple). Måste säga att det är något speciellt med Skånes landskap, speciellt när man tar sig ut på småvägarna. 
 
Praktiken satte även igång i september vilket var lite som att komma till ett nytt kapitel av livet: vuxenlivet. Lite skrämmande men samtidigt otroligt roligt. Känner att jag utvecklats lite mer och ändå lyckats känna mig "liten" genom att envisas med att drick varm choklad på jobbet.

Oktober



Säg vad ni vill men hösten kan vara riktigt fin om den bara vill. Visst förknippas hösten mycket mer ur och skur men samtidigt så glömmer folk se röda och gula löven, alla dessa härliga färger och inte minst ett helt förtrollande ljus. Detta tog jag och Ninita fasta på och gick ut i parken med min fina kamera. Bilderna blev underbara på Ninita, som även hon lyckades ta denna superdupersnygga bilden på mig. Säg vad ni vill men jag är övertygad om att det krävs en fotograf som kan se det vackra för att bilderna ska bli fina (ja jag har vetenskapligt testat detta).

November



Bilden dagen 11-11-11 kl 11:11. Min födelsedag i en mindre fantastisk uppställning av ettor. Inte nog med detta fick jag även äran att bli fotad av fotografen Sara Strandlund och hamnade även i kvällsposten. Min mamma var i eld och lågor och trodde både det ena och det andra när jag berättade att jag bestämt träff med en fotograf som ringde upp mig på telefon. Men slutet gott allting gott, och jag firade min 22:e födelsedag (och ni vet väl att 11 + 11 = 22). Dock slutade dagen med magkatarr men strunt samma, kalaset var mysigt, dagen var mysig, Marcus ringde från asien och mer än så kan jag inte begära. Med födelsedagen kom även en födelsedagsfest någon vecka senare. Även denna blev superlyckad då verkligen alla hade klätt ut sig efter första bokstaven i sina namn. Nisse fick i och med detta smeknamnet "teddy" eller den mer snuskiga versionen "peddobear". Denna dräkt har numera blivit en officiell festdräkt (och ja Nisse har däckat på bussen med denna dräkt).

December



Julen kom och julen gick. Jag tror aldrig att december passerat så fort innan. Det var kaos med just allt, julklappar, sång till vår grupp Sometimes till julafton, outfits, julgardiner, julgran. Ja ni förstår allt var lite i sista stund. Men allt kom på plats, gardinerna blev sydda, granen anlände och tack vare Kicki så blev alla julklappar inhandlade. Kände mig lite som en julklappsgalning detta år, men så verkade jag inte ha varit den enda eftersom jag aldrig sett så många julklappar tidigare.

Några andra gosaker från december (förutom julmat och en himla massa knäck) är att Marcus kom hem från asien. Det var nog den bästa julklappen jag kunde få <3

Förra nyår var riktigt lyckad. Jag, Marcus och Johanna bjöd på 3-rätters middag. Förrätten blev super, varmrätten smälte i munnen och efterrätten, ja den var som det lilla körsbäret på grädden, riktigt jäkla perfekt! Detta året skulle inte bli något undantag. Middagen var planerad, inköpsdagen var fastställd och Marcus fina fluga var inhandlad av mig och Johanna.

Sen kom onsdagsnatten, natten innan Marcus födelsedag. Mådde hur bra som helst tills illamåendet dök upp. Sen kan man väl säga att hela Marcus födelsedag bestod i 3 saker innefattande en spann, en toalett och en säng. Mellan varven av kräkningar lyckades jag ändå tända ett ljus, sätta fram tallrik och bestik och lägga fram Marcus födelsedagspresent. Jag lyckades till och med sjunga för honom, inte för att det var någon vidare vacker syn.

Ja, jag undrar verkligen vad Marcus tänkte när han vaknade upp på sin 22:e födelsedag och såg sin bleka flickvän, som inte duschat sedan i måndags, stående sjungandes, insvept i ett duntäcke med en kudde under armen. Som den underbara pojkvän han är tog hand hand om mig hela dagen trots att det var hans födelsedag. Hämtade vatten, köpte apelsiner och fick ställa in sitt kalas pga mig.

Idag mår jag dock mycket bättre dock så är mina vänner rädda för att bli sjuka så därför verkar det inte bli någon favorit i repris. Kan inte påstå att jag inte förstår dem, unnar ingen detta. Är ganska van att spy då jag har haft magkatarr väääldigt många gånger. Men att spy i ett dygn och inte veta när det är över, ja det är lite en annan sak speciellt när man även har ont i magen och även måste gå på toa.

Är inte första gången jag mått dåligt. Ja ni som läst min blogg vet ju att jag lyckades bli sjuk på min födelsedag. Sen har vi Marcus och min ett-årsdag och när jag tänker efter minns jag magkatarren jag fick dagen innan en annan nyårsafton. Alltid lika bra tajming.

Vad kommer då denna nyårsafon att erbjuda? Det känns på något sätt ganska skönt att inte veta vad man ska göra. Kanske blir det mys framför en film, eller kanske middag hos mamma, eller varför inte en fest med Johanna. Vi får helt enkelt se. Tack och lov mår jag i alla fall mycket bättre idag. Ja, så bra att jag till och med duschat (lycka).

12-timmar sängliggande, sömn, ett halft paket proviva, 2 resorb, 1 liter soppa och en dusch senare.

Idag har vi åkt runt och kollat lite på mellandasgrean. Självklart föll inte mina ögon på det som var på rea men tack vare presentkort blev jag inte ett öre fattigare. Den mesta koncentrationen gick dock till att hitta en bra dator till mami, som är hennes julklapp. Mamma blev så glad när hon öppnade kortet med löfte om en ny dator att hon började gråta. Ja, hon är fin min mamma. Undra egentligen från vem jag fått min sentimentala sida? Mamma blir rörd och gråter ibland till film, samtidigt är hon hur stark som helst. Pappa däremot är en riktig mjukis, han gråter till alla filmer (med någon form av tår) och kan även bli tårögd när man pratar om vissa saker.

Fast vid närmare tanke så är jag nog en sådan där person som är extra sentimental. Jag gråter när jag är frustrerad, lycklig, kan inte inte med att säga hejdå (även om det bara handlar om en helg) och storgråter till de flesta filmer. Kommer aldrig glömma den gången jag och Marcus såg filmen Hachiko. Jag storgrät flera timmar efteråt bara jag tänkte på den stackars hunden. Sen ska vi inte tala om P.s I love you för då talar vi fontän, verkligen. Om ni inte sett den, se den inte ensam. Se till att ha en stor rulle papper som sällskap om inget annat.

Då var julen med stort J här. Ja, julen är ju inte slut bara för att julafton passerat. Om det är någon gång på året är det okej att lägga på sig så är det fram mot jul. Det är ju nästintill omöjligt att inte gå upp egentligen. Julafton är som en enda stor matkoma, sen är det doggybags, dagen-efter-mat och inte minst julgodis (vilket ej ska
underskattas). Gjorde knäck idag och lova mig att komma ihåg denna siffra: 119. För om ni kokar er knäck till den graden och sen lägger i knäck så kommer ni få sjukt goda mjuka knäck men som släpper från pappret.



En mysig jul har jag minsann och dar haft. Här hemma är det julmysigt som få, har piffat, gjort julkort, ja jag har till och med sytt gardiner. När man tittar på dem kan man kanske inte tro att jag fick MVG i syslöjd men de duger fint för mig. Tror Marcus också är nöjd, han fick i alla fall välja tyg.


Vår fina julgran <3


Pepparkakshuset som Johanna gjort, katten, ugglan och örnen är jag, Johanna och Marcus.


Min fina julgardin




Gott med pepparkakor!





Julafton var helt underbar. Firade hemma hos min ena bror med hela familjen, samt min svägerskas familj. Det var längesedan vi var så många, vilket var uppenbart med tanke på att vi säkerligen slog rekord i julklappar detta år. Att komma fram till granen var helt omöjligt men mysigt var de. Min brorsdotter Steffie hade pyntat superfint och min brors laxpaj (pate?, röra?) den var god, fast godast var hans små västerbottenbakelser (oförglömliga).

Julklappsleken hade vi också, det är ett måste på julafton. Blev utan julklapp detta år men Marcus kammade hem en sax. Det blev en stirrig jakt, speciellt när Marcus berättade att han paketerat in en trisslott i leken. OMG tänk om det är vinst Marcus!!! Självklart blev det en riktigt ratraktiv juklapp som alla skulle ha. Trisslotten hamnade slutligen hos mn bror, utan vinstlycka dock. Jag som hade tänkt att vinna tillbaka mitt knäckebröd. 
 
Några som var utan ett tag...


I full gång att sno en julklapp...
  





Försök att hitta till granen


Fick även jättefina julklappar, kläder, massage, smycketräd, skål, sällskapsspel och mycket mycket mer. Marcus och jag fick även en korg full med exotiska frukter och godis, så mysigt.



En av mina fina julklappar.


Ja det har verkligen varit en mysigt jul. Sången med Sometimes i kyrkan gick super men bäst av allt var att jag fick fira julen med Marcus. Det om något var den bästa julklappen av dem alla =)

Känns som om jag kan vara lite officiell nu, eller åtminstonde göra det officiellt. Vill först bara säga att det var inte planerat och det var inte i min vildaste fantasier som jag trodde att det skulle bli såhär. Det bara hände och detta förgyllde julen ännu mer. JA, nu känns vi allt som en liten familj...

...nu när Marcus har kommit hem från asien och tillbaka till mig och Johanna!

Där trodde du allt något annat va? Jag må ha en mammagen som är större en kinesiska muren men inte är jag redo för att sätta den i bruk än!

Känns som om jag kan vara lite officiell nu, eller åtminstonde göra det officiellt. Vill först bara säga att det var inte planerat och det var inte i min vildaste fantasier som jag trodde att det skulle bli såhär. Det bara hände och detta förgyllde julen ännu mer. JA, nu känns vi allt som en liten familj...

...nu när Marcus har kommit hem från asien och tillbaka till mig och Johanna!

Där trodde du allt något annat va? Jag må ha en mammagen som är större en kinesiska muren men inte är jag redo för att sätta den i bruk än!

Julen har kommit
Höstvädret har precis börjat
Ninita bakar underverk
Man ska inte underskatta lunch
Mammas mat är bäst
Idag blir det lilljulafton
Mimi du ska få födelsedagspresent
En hobby är bra
Nostalgi är supermysigt
Framtidsprat är ännu bättre
Kärlek är super
Singlars liv är intressant..(speciellt Ninitas)
När man väl börjat är det svårt att välja jullåtar
Det finns mååånga låtar med lucia
Snart är det lucia...
Snart är det julafton...
...och där kom julpaniken över att jag ite handlat julklappar.


...och ändå är det BARA 5.e december!

Har ni tänkt på att det finns saker man hört talas om, sett på outsiders, eller i själva verket själva googlat fram. Det kan vara videos, ord, bilder, personlig fakta m.m.

Idag satt jag och Selma och hade en ganska intressant diskussion angående sexuella vanor. Vi gick in på allt möjligt bland annat berättade Selma om en ganska vidrig porrfilm innehållande både de ena och de andra (bland annat sådan man bara borde göra på toa). Det värsta med detta är ändå att man vet vad denna sortens sex heter och där satt vi öppet och fikade i korridoren. En tanke som slog mig var vilken bild kollegor som bara passerade förbi måste ha fått från oss. Tänk dig själv att passera två unga tjejer och den ena frågar den andra om hon sett denna sortens sex och den andra tjejen säger nej men jag vet vad det kallas och informerar om att det finns en egen kategori på porrforum. JA, jag skämms lite...men hade de suttit kvar hade de nog hört att vi även ställde frågan "Vad är det för fel med att vara normal och gilla normala saker?".

Hela vår diskussion ledde fram till en berättelse om en kille som endast kan få orgasm om han är iförd en kroppsstrumpa, blir dominerad av en tjej samtidigt som han rullar ett hårdkokt ägg i marken. Ja detta har jag ju då fått höra från Mimi ursprungligen (och jag är ganska säker på att hon inte känner killen)  men tänk ändå de kollegor som satt på sina rum och hörde mig berätta detta för Selma. Frågan är ju om de tänker "vad konstiga människor det finns" eller om det tänker "OMG var har hon fått reda på detta? Hur kan hon veta det?".

Ja det där med att man vet saker kan ju både hjälpa och stjälpa...frågan är om det är bra att veta vad kiss/bajssex heter. Jo det kan ju vara bra för då vet man vad man sak tacka nej till om någon frågar. O andra sidan känns det hemskt att det finns ett samlingsord för det och att just jag vet vad det är...

Samma sak gäller ju fakta om sina vänner. Personligen tycker jag att sexfakta kan vara ganska roligt. Bloopers är ju sådant som var hemskt då men som man kan skratta åt nu. Men sen finns det sådan fakta som bara får hela fester att dö ut...som en fest way back då vi lekte leken jag har aldrig (lägger ett påstående, stämmer det på dig så dricker man) och någon frågade: Jag har aldrig köpt sex, varpå en kille dricker. Har aldrig varit med om att en stämning lagt sig så fort. Tystnaden blev uppenbar och sen vågade någon bryta den och fråga var, när, hur, varför och hur mycket (han var förvånandsvärt öppen, fast i och för sig man dricker inte om man inte är redo för följdfrågor). Tror det hela slutade med att det blev tyst igen sen föreslog någon att vi skulle göra något annat...från sex till singstar..

Bara lite barnförbjudna kvällstankar av mitt och Selmas samtal med conclusion: Det finns många sjuka människor där ute...samt lite girlpower från Sex and the City, när Carrie står upp för sig själv och vägrar kissa på sin pojkvän. Ni ser, det är inte bara vi som har dessa diskussioner...natti natti

Sen om det nu sitter någon där ute som tycker om att rulla hårdkokta ägg vill jag bara säga att alla har sin egen åsikt, och detta är min gräns...sorry dude, men det hör liksom inte till min värld så ta det med en nypa salt.

Sidär klockan 7 på morgonen tycker inte jag heller att boka tvättid såhär dags var en bra idé. Vid närmare eftertanke skulle man varit en morsgris och tvättat hemma hos mamma...när till och med kroppen säger ifrån med näseblod, ja då vet man att det inte är en bra idé. Ja klockan 7 på morgonen så tolkar man alla händelser som tecken på att det är för tidigt att gå upp...men så är det ju det!