Gott nytt år!


Tysklands autoban

Jag förstår att min blogg varit lite ointressant på sista tiden men det är lite så man kan beskriva mitt liv just nu. Mitt liv är lite som autoban i Tyskland, det går fort men det händer inte mer än så. Ibland svänger vägen lite och det kan väl jämföras med en tröja på mellandagsrean eller pausen då jag sätter upp bananflugefällor. Det är inte så illa som det låter men fan vad jag längtar efter att vara klar nu. Snart, snart, snart. Detta underskattas säkert av många men längtar tills dagen jag kan komma hem från jobb och fråga mig själv: "Okej Emily, vad vill du göra nu? Vad kännder du för?". Tänk att kunna diska, pyssla, glo på tv och göra precis det jag känner för. Då kanske jag lär mig att njuta av det där glas vinet framför tv:n som alla på jobb pratar om. Jag fick ju faktiskt fina vinglas från Iittala. Så här i slutet på 2012 kan jag i alla fall gotta mig med att jag var ganska snäll i år, enligt tomten i alla fall (Bildbevis). Undrar när jag haft tid för det?
 

Note to self

Dansa inte med en cookie i handen för det kan sluta med att du får smulor i ögat, AJ!


A reminder

Fick idag höra ännu en fruktansvärd men ganska vanligt förekommande nyhet i min annars så ljusa vardag. Jag vill därför passa på att ägna en tanke åt familjen som idag miste sin familjemedlem i vad jag tycker är en ryslig sjukdom och samtidigt ge er alla en uppmaning.

Håll om varandra, ta inte varandra för givet. Älska dåliga dagar för att ni kan och vet att det kommer en bättre i morgon. Le åt saker ni inte annars tycker om och låt dem ni älskar veta att ni älskar dem. Skapa inte fienden av era vänner utan prata och red ut. Lev livet och kramas mycket. Låt inte en minut gå till spillo och var precis så du vill vara.

Idag fick jag höra att livet är som en dröm. Vad du drömmer om och vill kan du göra. Lev livet för idag påminns i alla fall jag om vad som är viktigt och varför även dåliga dagar är viktiga. Att bara min fantasi sätter gränserna och att livet är människorna omkring dig som du håller kär. Ta det inte för givet.


Min önskelista 2012

Kära tomten. Jag vet att jag är en väldigt lyckligt lottad person. Jag har tak över huvudet och mat på bordet varje dag. Mina föräldrar älskar mig precis sådär lagom för mycket, jag har världens finaste pojkvän som håller mig kär varje dag och en helt underbart stor familj. Mina vänner är alla de finaste stjärnorna som lyser upp mitt liv och fyller mig med glädje. Jag är även lyckligt lottad när jag blir rånad som lyckas hålla kvar i det mesta och har fått träffa så underbara och fina människor med de varmaste hjärtan jag har sett.

Även när det inte är julafton har jag fått möjligheten att känna som om jag har jul året om. När det väl har varit jul har jag fått många fina paket och oftast precis det jag önskat mig. Även i år har jag en önskelista men det jag önskar mig av allt har jag sparat till dig tomten.

I mitt arbete träffar jag människor som inte kan ge allt till sina barn även om de vill. Det finns barn som inte kliver upp varje morgon och känner sig lyckligt lottat. Det finns de barn som inte har sina föräldrar, oavsett om de gått bort eller inte uppfyller sitt föräldraransvar. Det finns familjer som inte har tak över huvudet och som ens vågar uttrycka sina drömmar för att de vet att de inte kommer att slå in. Det finns barn som inte vet vad drömmar är.

Är det något jag lärt mig så är det att man ska sträva högt även om målet sitter längre ner. Man kan alltid göra så mycket man kan och inte höra mer än sitt bästa. En klok lärare sa en gång "sikta på månen för skulle du missa hamnar du hos stjärnorna". Det är precis det jag gör nu när jag uttrycker min dröm, min högsta önskan på min önskelista. Jag önskar att alla barn får blir och känna sig så lyckligt lottade som mig, att de får fall er huvudet, mat på bordet och att de har någon där som kramar om dem varje kväll, läser en saga och berättar för dem hur älskade de är. Jag önskar att barn inte får växa upp i krig, i konflikt eller fattigdom... Alls barn borde få en trygg uppväxt och en framtid. Det är på dem jag tänker på när jag uttrycker min högsta dröm till dig tomten. Jag vet att det är den största julklappen att önska sig men ingenting är omöjligt. Sikta på månen.


Vad ska man säga liksom...

Idag när jag cyklade hem från jobbet så mötte jag på cykelbanan två killar på en röd moped. Mopeden var ganska låg vilket jag reagerade på. Inget mer med det egentligen utan jag trampade på som vanligt och hade inte så långt kvar hem när jag hörde att jag hade ljudet av en moped som kom körandes bakom mig. Känslan satte sig verkligen i kroppen och jag bara visste att det skulle hända. Direkt efter en sådan tanke är jag ganska snabb med att tänka att varför skulle det hända och nästan få mig att skämmas över hur jag kan tänka så om folk. Precis då körde den röda mopeden upp bredvid mig och killen som satt där bak tog tag i min bruna väska och lyfte ur den ur min cykelkorg. Jag var helt i chock och det enda som kom ur mig var ett stort "Neeej" som inte lät som mig och när jag kom tillbaka till någon form av handlingskraft skrek jag fula könsord efter dem (ja förlåt men så var det).

Tur i oturen hade jag hemnycklar, mobil samt bankkort, id, icakort och busskort (ett av två) i jackfickan så med andra ord var det ingen lyckosam skörd för killarna. De insåg nog det ganska snabbt med eftersom de tömde min plånbok och slängde den på marken. Konstigt nog ville de inte ha mina presentkort vilket jag är tacksam över.

Tråkigt nog försvann några julklappskvitton så får hoppas alla gillar sina julklappar :P

Inte för att det var världens största händelse men inte riktigt så jag planerat min kväll. Värre saker kan hända och jag kommer lugnt och tryggt cykla som vanligt. Men jag säger bara det. Nästa gång de möter mig på moped, då är det fan jag som tar tag i dem innan de rör något som är mitt. Ska nog ta mig en vända till Claes Ohlsson och köpa mig ett nyckelkorg nät, så får vi se vem som skrattar nästa gång...


För knäcktebröd har blivit så mycket hetare än chips

Jag måste tipsa er om ett nytt himmelrike. Det är sällan jag säger så om mat som inte är choklad så därför måste ni bara testa Vilmas ekologiska knäckesticks med chili och sesam som bland annat finns att köpa på vissa Ica. Ica är lite dåliga på att köpa in just denna sorten men jag och Marcus letade med lampa och lyckta och fann ett Ica som säljer denna smaken. Ett måste att prova! Här hemma råder det värsta Gestapo om någon av oss bara tittar på hyllan med sticksen. Ska den ena ha ska den andra... Men vad ska man säga, de är goda. Hejdå chips som fredagssnacks säger jag bara... Hej chilli och sesamsticks!


Dreams

Inatt drömde jag att jag och Marcus hade en flicka. Hon hade brunt lockigt hår och var sjuk eller skulle sova så jag nattade henne. Som det alltid blir i drömmar åker tiden fram och tillbaka och saker byter skepnad vilket även blev så i min dröm. Jag var sjuk eller trött och Marcus fick ta hand om våra barn. Plötsligt vaknade jag upp och blev medvetande och då hade det gått 4-5 år och plötsligt hade Marcus och jag två små söta döttrar. Det var så sjukt knas att vakna upp och känna att man inte vet vad man gjort de senaste 5 åren även om man levt. Tänk hur det måste vara för de som vaknar upp ur en koma.

Usch jag vet inte vad mitt undermedvetna vill ha sagt men en sak är ganska knas. Oftast när jag drömmer att jag och Marcus har barn har vi två flickor. En runt 3-5 år med brunt hår och väldigt många frågor och en 1-åring med lite hår på huvudet men ack så söt. Ganska sjukt om det skulle bli så. Bara framtiden kan utvisa det även om det inte blir barn på några år... En sak känns ändå ganska självklar. Är det mina framtida barn älskar jag dem redan ;)


När man borde göra annat är detta som roligast

Julkänsla, skaparglädje, en bra kompis, glitter, man tager vad man haver, mossa när man redan hade hemma, fina hyacinter, julgranskulor, fantasi, skola vars stora utrymme för en mer motiverad till att göra annat, kärlek, en full diskbänk, nersnöad kruka, fynda, jul, mys, fys, jord och glädje. Sen mina vänner så har man mysiga små jularrangemang som pryder vår bostad lite här och var.


Snökaos

Jag och Nina gjorde en spontan modellfotografering igår för att vi ville ha snöfoto innan den smälter. Ja idag står vi här som två kokosnötter och tittar ut över ett snökaos som kommer täcka skåne med 2 dm och kommer göra att jag kommer ha svårt att ta mig till jobbet i morgon. Men som sagt man kan aldrig veta om man inte tittar på vädret.
 
 
 

I little thing called attitude

If life bites you in the head, bite back and pretend that it's an apple, big, juicy and delicious.


Do it!

Är du kille och tycker det där med kvinnorelaterade saker är lite jobbigt kan du sluta läsa nu för jag ska nämnligen skriva några rader om cellprov. That's right people I said it. Så varför ska hon prata om cellprov nu kanske ni tänker. Jo för alla tjejer som fyller 23, 25, 27 osv och nu var det även min tur (man ska väl skriva med inspiration u vardagen?). För att vara väldigt vanligt så är det sällan något vi pratar om vilket jag vill ändra lite på. För en vecka sedan frågade jag min mamma om det gjorde ont att ta cellprov varav min pappa sa nej. Var han fått den erfarenheten från vet jag inte men som sagt.
 
Det finns en anledning att alla tjejer i Sverige kallas för cellprov. Det är viktigt. Går du inte de där första gångerna och du har något den tredje kallelsen du bestämmer dig att gå hade i alla fall jag ångrat att jag inte gått tidigare. Testet tar mindre än 5 min och jag kan bara berättar ur min erfarenhet att det absolut inte gjorde ont och är mindre obehaglig än en vanlig undersökning. Klart att det känns lite utlämnande att visa sitt heligaste för någon man inte känner men å andra sidan vad gör en 5 min flash när det gäller hälsan. Jag ser det som en insats för mig själv och det borde alla tjejer göra tycker jag.
 
Så alla mina fina tjejkompiar och kvinnor där ute. Snälla gå och ta ett cellprov. Mitt hjärta skulle brista om någon av er skulle drabbas av något som skulle kunnas upptäckas i tid. Ni är för värdefulla för det.
 
Så! Cellprov, cellprov, cellprov... Do it!
 
Och tjejer, det är gratis för alla tjejer som är 23 och ska ta cellprov för första gången. Med andra ord en gratis investering i dig själv. Vem kan motstå ett sådant tillfälle?
 
 

wannabe bear

Vintern i all ära men var tog hösten världen? 30 nov var det höstväder och sen över en natt blev det första december, jul, advent, snö och vinter. Vad har jag gjort i november? Hur kunde det bli december helt plötsligt? Är det bara jag som inte fattar... Jag som skulle fota en massa fina höstfoton i löven.

Om jag får dra en parallell till djurriket känns det som om jag vaknat upp ur min ide och helt plötsligt var det en ny årstid. Fast för björnar är det sommar så undrar vad jag gjort för fel?


RSS 2.0