Vad ska man säga liksom...

Idag när jag cyklade hem från jobbet så mötte jag på cykelbanan två killar på en röd moped. Mopeden var ganska låg vilket jag reagerade på. Inget mer med det egentligen utan jag trampade på som vanligt och hade inte så långt kvar hem när jag hörde att jag hade ljudet av en moped som kom körandes bakom mig. Känslan satte sig verkligen i kroppen och jag bara visste att det skulle hända. Direkt efter en sådan tanke är jag ganska snabb med att tänka att varför skulle det hända och nästan få mig att skämmas över hur jag kan tänka så om folk. Precis då körde den röda mopeden upp bredvid mig och killen som satt där bak tog tag i min bruna väska och lyfte ur den ur min cykelkorg. Jag var helt i chock och det enda som kom ur mig var ett stort "Neeej" som inte lät som mig och när jag kom tillbaka till någon form av handlingskraft skrek jag fula könsord efter dem (ja förlåt men så var det).

Tur i oturen hade jag hemnycklar, mobil samt bankkort, id, icakort och busskort (ett av två) i jackfickan så med andra ord var det ingen lyckosam skörd för killarna. De insåg nog det ganska snabbt med eftersom de tömde min plånbok och slängde den på marken. Konstigt nog ville de inte ha mina presentkort vilket jag är tacksam över.

Tråkigt nog försvann några julklappskvitton så får hoppas alla gillar sina julklappar :P

Inte för att det var världens största händelse men inte riktigt så jag planerat min kväll. Värre saker kan hända och jag kommer lugnt och tryggt cykla som vanligt. Men jag säger bara det. Nästa gång de möter mig på moped, då är det fan jag som tar tag i dem innan de rör något som är mitt. Ska nog ta mig en vända till Claes Ohlsson och köpa mig ett nyckelkorg nät, så får vi se vem som skrattar nästa gång...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0