On my want to have list...

I morse hade jag och min fina Marcus en diskussion kring önskelistor. När man är liten är önskelistan något självklart. Ja, önskelistan är nästan lika självklar som att fröken undervisar i skolan och solen alltid går upp på samma håll även om det i barns värld är mer i stil med att tandfen alltid kommer på besök och att tomten finns. Hur blir det då när man blivit vuxen? Får man ha en önskelista när man passerat 12 år?
 
I Marcus värld låter det bortskämt och lite barnsligt medan i min värld så slutar man inte vara barn bara för att åldern säger något annat. Människor frågar ju ändå vad man önskar sig så vad är då så farligt med att ha en lista? Det finns ju egentligen inget dåligt med en önskelista enligt mig. För det är bara något man önskar inget man förväntar sig, vilket Marcus ser det som. Skulle jag inte få något av det jag önskar mig skulle jag nog inte vara ledsen för det. För mig är det tanken som räknas och bara för att de inte är på ens lista betyder inte det att man inte blir glad ändå. Varför ska vi sluta drömma bara för att vi passerar en viss ålder? Vi slutar ju inte önska så varför sluta lista?
 
Jag har alltid haft svårt för att säga vad jag önskar mig för det känns som om jag begär och den känslan är bara jobbig. En önskelista tar ju bort sånt för man riktar inte in önskningen till en person (för då blir det en förväntning). Önskningar sätter ju inte likhetstecken med att de alltid kommer falla in, som tex rikedom, fred och mat till alla. Vad skulle världen vara om vi inte fick drömma lite som när vi var barn. Enda skillnaden är att man då ville ha en leksak för nöjes skull medan man idag önskar sig schampo eller en mixer för praktisk användning. Nej, önskelistor är bra tycker jag för vem vill få grytlappar resten av livet för att man inte önskat sig något?
 
Med det sagt... Älskling av dig önskar jag mig ett bröllop, en sportsbil, en mixer till smoothies, en kock, ett lyxhus, resor, en sagohäst och en stor lokal för dans... Och när du ändå håller på kan du väl slänga in lite värdsfred, skydd till utrotningshotade djur och ett botemedel mot cancer och HIV. Du löser det ;)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0