I tisdags gick jag lös med saken i Marcus hår för första gången (ja om man inte räknar den gången syrran klippte om honom efter att jag klippt lite). Jag måste säga att jag är ändå väldigt nöjd. Det kanske blev lite långt upp till men det är inga problem att klippa till. Det kunde helt klart ha blivit värre än så med tanke på att jag ville ge upp när jag kom halvvägs. Marcus själv sa att det blev bra och jag vet att han inte ljuger för han var ute bland folk hela dagen idag. Måste säga att det är mycket svårare än vad det ser ut. Har kompisar som klipper sig själva och för att vara helt ärlig förstår jag inte hur de bär sig åt. Jag menar... Kan man klippa jämnt i nacken på sig själv då är man ganska bra. Det borde förskolor egentligen ha som krav på kvalifikation när de ska anställa personal, det är ju egentligen det bästa beviset på att man har ögon i nacken ;)