6 år av kärlek
Året var 2005. Jag hade modem var standard, lunarstorm var i högkonjunktur och sista året i 9:an hade precis börjat. På Klotterplanket frågade han med stort H om någon ville ha musik. Eftersom modem inte är känt för sin hastighet så tyckte jag det var perfekt att få musiken skickad istället för att ladda ner den själv. Att killen var snygg var dessutom ett plus. Ganska snabbt kom jag på mig själv med att detta kanske var en bluff, någon som skickade ut virus, och bestämde mig för att lära känna honom lite bättre. Jag var tydligen den enda den kvällen som inte ville ha musik. Den dagen fram var msn inte detsamma. Det var roligt att logga in. Sakta men säkert började msn bara tyckas vara kul när han var inloggad. Han lärde verkligen känna mig från insidan ut.
Interneträkningarna blev bara dyrare och dyrare. Webcamen ledde till videochattar, sen det första telefonsamtalet. Nervöst lyfte jag telefonen och undrade om jag någonsin skulle kunna få fram ett ord. Samtalet flöt på och hela kroppen fylldes av glädje. Han var verkligen underbar.
I och med distansen gick jag in utan förväntningar, försökte att inte känna. Det gick inte så bra och jag föll bara mer och mer. Skulle vi någonsin träffas i verkligheten? Jag vågade inte åka upp ensam och när mina kompisar inte kunde åka till liseberg kändes det som att det kanske inte var menat att det skulel bli vi två.
En dag kom de magiska orden: "Jag hade tänkt komma och hälsa på dig då". Han med stort H ville hälsa på MIG på sportlovet 2006. Oturligt nog hade just min skola (och bara min skola) inte lov samtidigt som alla andra så det blev inget besök. Till min lycka upptäckte jag att påsklovet inföll samtidigt som min skola skulle ha lov och lyckan blev total när han lovade att komma ner.
Första mötet. Hjärtat bankade hårt och tankarna far fram och tillbaka. "Ska jag hälsa med hand eller med kram?", "Vad ska vi göra när vi kommer hem?", "Vad ska vi äta?", tänkte jag när jag stod där inne på centralstationen med alla människor virvlandes omkring mig. Ur mängden klev han med stort H och allt annat tycktes försvinna och jag kunde inte låta bli att le. När vi väl kom fram gav han mig sen härligaste hejkram jag någonsin fått.
Hemma ville han inte titta på film och inte allt annat som jag hade hoppats på. Jag blev lite smått orolig för vad vi skulle göra, han ville ju inte göra något! Samtalet flöt på och innan vi visste ordet av var klockan 5 på morgonen.
Det tog ett par dagar innan han kysste mig. Jag trodde aldirg han skulle kyssa mig. Till slut insåg jag att jag var tvungen att ta ett litet steg och kom på idén att ge honom en kindpuss. Jag var så nervös att kindpussen blev snabb och hård, lite som misshandel. Jag ursäktade mig ganska snabbt och sa att det var bara något som jag var tvungen att göra. Han skrattade lugnt och 5 minuter senare kysste han mig på munnen. Även om det inte var sagt att det var vi då så var jag lyckligast i världen.
Under valborg kom han ner igen. Äntligen vågade jag ta steget till att kyssa honom. Den 29/4 2006 frågade jag honom om han inte kunde bli min. "Ja", svarade han. Sedan dess har det varit vi. I motgång, i medgång, i långdistans, i samboskap, i allt. Han är verkligen allt jag drömt om och ibland känner jag att jag måste nypa mig i armen för att känna att jag inte drömmer. Ibland är jag så rädd att jag ska vakna och inse att det faktiskt var en dröm.
Han är underbar på alla sätt och det finns inget bättre än att få hålla hans hand och veta att jag är hans, burra mig in i hans famn och känna mig trygg och älskad. Han är vardagsromantisk, ställa upp och älskar mig precis för den jag är. I hans ögon är jag alltid vacker.
Han med stort H heter Marcus och han är den jag vill leva med, resten av mitt liv <3
På min bal 2008
Det första halvåret 2006
2012
Första gången vi träffades 2006
2006
Valborg 2011
Nyår 2010 --> 2011
Man måste kunna bjuda på sig själv...
En svartvit kopia av denna bilden ramade jag in och gav på hans födelsedag och vår 8-månadersdag. Samma dag som han sa att han älskar mig.
Påväg att fixa pass inför första semester i kroatien 2008
Balen 2008
Dagen då han blev min och jag blev hans
2008 efter en svettigt fotbollsspel
Tröjan som jag aldrig köpte och marcus aldrig glömmer :P
På Marcus bal 2008
<3
Naawe, så sött! :-D Ett stort grattis till er bägge! :) Och chica, vi måste ses snart!!!! <3