Är du också en sådan som känner dig lite dum för att du är den enda som väntar på den gröna gubben vid ett övergångsställe? Det slog mig idag, varför har alla så brottom? Varför kan vi bara inte vänta tills det är grönt? Eller är det så att vi alla har så brottom att gå framåt, göra karriär, skaffa hus och barn, utbilda oss att det påverkar vårt vardagsliv? Är vi så vana av att allt går så snabbt att vi till och med måste ta första tillfälle att gå så fort sikten är fri? Ja det är lite konstigt det där med grönt ljus...