Den stora kärleken
För ca en vecka sedan firade jag och min underbara pojkvän Marcus 2,5 år tillsammans. Han kom ner i fredags och ska nu vara här i ca 3 veckor eller mer för att ta sitt körkort. Har längtat efter detta i flera veckor och kan nu bara se fram emot att ha honom sovandes i min säng hur länge som helst. För er som inte känner mig kan jag berätta att Marcus och jag har ett så kallt långdistansförhållande. Han bor i Västra götaland och jag bor i Skåne. Många klarar inte av det men som jag brukar säga: Är man verkligen kär, så kämpar man för att det ska funka. Eller bara tar i ända ner från tårna^^ Man ger inte upp något som känns så bra.
Varje gång jag är med Marcus känns det som om jag drömmer eller är i paradiset. Den tråkiga biten är när man ska ta tåget hem, vilket jag brukar kalla för vakna-upp-sträckan. Då måste man helt plötsligt komma tillbaka till verkligenheten och börja sakna igen. Tillbaka till att vara bara Emily. Men som sagt, alla bra saker kommer med en bieffekt. Man kan ju inte kasta i sig sötsakerna utan att förvänta sig att bli tjock. Dock kommer det en dag då man kan kombinera allt. Längtar efter den dagen då jag bara kan slänga mig i soffan med Marcus och titta på en mysig film, i vår egna lägenhet. det skulle betyda allt <3
Kommentarer
Postat av: Karro
Ååh man blir så glad för andra :D Kommer ihåg hur vi kunde böla innan över att vi inte hade någon. Nu får vi minsann hålla i våra män;) hehe
Postat av: Anonym
gumman. Gräv inte ner dig i din lilla tanke-lägenhet bara :)
Trackback
