Hallonsmoothien är laddad. Jag är laddad (relativt om inget annat). Texten är smått påbörjad och kursböckerna är lagom plöjda för att jag ska kunna få ut en helt okej analys om organisationsteorier. Jag SKA se ljuset i tunneln när klockan slår 15.00. En del av mig är nog lite osäker på om det går men två rader är ett framsteg och jag är övertygad om att jag ska kunna komma att prestera lite bättre än så.

För övrigt ska jag glädjas åt alla andra som skrivit klart. Det är härligt för dem att de kunnat prestera detta underverk medan andra måste motivera sig liite längre. Heregud vad har hänt med mig? Jag som alltid är så ambitiös. Jag är det fortfarande, men undrar om jag verkligen sliter som ett djur så som min syster ibland påstår att jag gör när jag sitter och läser hela dagarna? Frågan är om det är mer effektivt än att krampläsa i 2 timmar?

Tror jag vet varför salstenta fungerar bättre för mig. Läsa är inga problem och sen låser examinatorn in en i ett rum där man tvingas sitta och skriva klart, man MÅSTE helt enkelt och inget annat stör. Sen 3 timmar (eller 6 x 6, eller 7 som det varit en gång) senare är man fri som en fågel och kan åka hem och glo på tv, spela spel, fika, jogga, shoppa eller bara vara. Den abstinensen man får av att ha gjort så mycket i flera veckor för att sen inte behöva göra något alls känns såå underbar. Önskar att jag kunde känna så nu...men onsdag mina vänner då jäklar ska denna tjej unna sig en cupcake med finaste Ninita och Mimi för att fira att I finally made it too!

Tjingeling!