På tisdag infalller årets mest tvätydliga dag, antingen så hatar man den eller så älskar man den. Jag pratar sjävlklart om alla hjärtans dag. Vissa av mina vänner har bestäm sig för att bojkotta halva dagen, själv har jag inte bestämt mig. Vet inte om jag ska säga till Marcus att det är alla hjärtans dag eller se om han kommer på det själv. Inser plötsligt att det måste vara väldigt svårt att vara tillsammans med mig, eftersom jag har tendenser att "ambusha" min älskade. Grejen är den att jag blir nog inte värst superledsen om vi inte äter finaste middagen och att det inte ligger ett dussin rosor vid min sida på morgonen men ibland är det kul att se vad ens kille kan hitta på (utan pressen från en tjej som ständigt påminner och då förväntar sig). Nej, för mig räcker det nog med komplimanger, ett gulligt kort, en ros (åtminstonde) och många pussar och kramar, uppvaktning med andra ord. Jag är nog ganska lättskött i den bemärkelsen att jag inte är så dyr att undehålla, men kräver uppmärksamhet.

Det är som jag insett i de förhållanden jag har runt mig så är det att bekräftelse är ingenting från andra om inte den man själv är med ger en det. Blir du uppraggad av en gubbe så känner man sig inte så peciellt attraktiv ändå (snarare mer av en kräkkänsla), men om din käraste kysst dig på munnen och sagt att du är vacker (eller något annat vackert ord) så går du  most likley där ifrån (från gubben då) med en känsla av du har din underbara älskade, tjej som kille faktiskt och att du har sån.

Hmm tror nog jag kollat för mycket på film...obotliig romantiker guilty!

Kom på att jag själv kanske ska börja tänka på hur jag själv ska uppvakta Marcus. Har ju hintat lite lätt och typ frågat vad det är för dag på tisdag. För att svara på din tanke så NEJ han fattade ingenting :P Men som en kompis berättade för mig så har inte alla killar stenkoll effetrsom en kille trotta att alla hjärtans dag var den 13:e...