När jag dansar är jag fri. Jag dansar för ingen annan än mig själv. När jag dansar försvinner allt, det är som att det bara är jag och musiken som existerar. Vi är ett. När man känner musiken är det som att man är i det perfekta förhållandet, som ingen kan ta ifrån mig. Jag är fri. Det är jag och musiken. Ibland bara jag. Jag och min ivriga kropp som otåligt har svårt för att stanna upp. Om jag blir rik ska jag nog skaffa mig en danslokal där jag bara kan dansa, dansa och dansa...

...jag tror att det är det här jag lever för.