En annan tanke som far igenom mitt huvud är min katt. I morgon kanske hon inte finns längre och den tanken plågar mig. Det spelar ingen roll att jag gör det för hennes skull, jag känner fortfarande att det är inte min rätt att avgöra hennes öde. Jag kommer sakna henne. Vad gör jag när jag har två kattskålar men bara en katt? Vad ska jag göra av det fina katthuset jag gjorde till Vicky och Lisa förra sommaren? Ingen vit katt som hoppar upp i trädgårdsstolen och kelar, ingen vit katt som spinner, ingen vit katt som tittar på mig med sitt blåa och gröna öga. Ingen katt så speciell...

Det enda som får mig att må lite bättre är att hon kanske får det bra trots allt. Hon kommer vara i himlen med Elvis (vår grannes gamla katt som var min bästis när jag var liten), Kickis pappa, farmor, baba och Astrid Lindgren. Men helst av allt vill jag bara ha tillbaka min katt så som hon en gång varit, min lilla solstråle här på jorden...