Ja visst är det typiskt, först tar batteriet slut, sedan fixas det och allt blir bra...men vad händer sen? Jo jag ska förståss klämma på den på mina mjukisbyxor (som jag gjort flera gånger) och klämman går i sönder! Nu kan jag inte hänga den på mina byxor och då kan jag inte räkna steg mer. Den som skulle vara min motivationshjälp till att gå. Utan den hade jag aldrig fått för mig att gå ut i snön idag och gå en runda. Jag och syrran kastade oss i drivorna, som var djupa =) Ni kan du tro att vi gick fort hem eftersom låren höll på att frysa till is! Men vad ska jag göra nu? Hoppas att jag vinner den där tävlingen annars kommer jag reta mig på att jag inte kan få ta revansch...tur är väl att den gick i sönder idag (sista dagen på min och Johannas lilla gångtävling) och att dansen börjar denna veckan, yupp jazz och street ska det bli!