Då var man packad, alltså färdigpackad för att åka hem, tyvärr =/ Det är skönt att komma hem, sova i sin egna säng, ha lite mer urval av kläder och inte behöva snåla med strumporna...men det stora minuset är att jag lämnar Marcus kvar...livet hade varit så bra om vi hade kunnat vara med varandra och åka tillsammans överallt. Det kommer ju bli så, men tills dess är det frustrerande att inte kunna åka till honom när jag vill, inte kunnat terrorisera honom på morgonen och krama honom när han sitter vid datorn..ni vet alla de där små sakerna...jag längtar. Nu bär det i alla fall hem, tydligen är jag ganska saknad vad jag vet...lite härligt det med på ett sätt ^^ Fast på måndag börjar skolan, kansek inte det jag ser mest fram emot...möjligtvis att träffa my girls och lämna in och bli av med den där efterhängsna hemtentan!