Om man bortser från en psykiskt påfrestande reflektionsuppgift så måste jag säga att det känns sjukt bra. För första gången känns det som om jag är one step ahead, i alla fall inför näst, nästa veckas föreläsningar. Nej det här ska jag minsann klara! Nu ska jag bara fatta det också...men det oroar vi oss inte för nu!

Nu blir det plugg i nån dag sen till helgen ska jag och min älskade, underbara (ja jag får spä på om jag vill) pojkvän fira 4 år tillsammans. Var tar all tid vägen? Samtidigt så är jag lika kär idag som jag var då (varför lät det precis som en evighet sedan jag var 16???) Det kommer i alla fall bli sjukt kul. Ska få checha ut min julklapp som är biljetter till Bounce. Jag bara längtar! Såg en kille på dansstudion som lekte runt och jag höll på av dö av avund för hur han kunde dansa, och det var säkert bara hans uppvärmning! Undrar om jag kommer kunna sitta still under föreställningen. Om det rycker i mina ben när jag ser dansfilmer, let's dance eller dansar i mina tankar när jag åker buss, hur ska det då gå på föreställningen?! Som sagt, jag bara älskar dans!