Vissa dagar är det bra, andra dagar vill jag bara skrika: SKYNDA DIG! Sen finns det dagar då jag bara ger upp och andra då jag faktiskt försöker inbilla mig själv om att pappa uppgraderat så det är fortare. Men jag antar att det är såhär det är att leva med 0,25 mbit i bredband. Idag är det ju bara så olidligt trögt...fast ska ändå vara nöjd, för vi kunde faktiskt haft kvar modemet än idag och DÅ hade jag varit en mycket olycklig flicka...ni skulle bara veta hur det är att komma hem till Marcus som har 24 mbit, det är SNABBT! Och ni kan ju ana vilket omställning det är att komma hem från Marcus och sätta sig och surfa...*andas 1,2,3*