Barnsång vs teckning

Jag har känt att mitt arbete på dagis verkligen påverkat mig. Grejen är den att jag vet inte om det är bra då jag numera börjat sjunga alla barnsånger jag kan, i stil med "ekorren satt i granen" och "krokodilen" osv...Inte nog med detta har jag även börjat fundera sjukt mycket på barn (nej jag vill inte skaffa barn nu) och sådana saker som hur mina barnrum ska se ut. Knasigare blir det inte tänker jag, speciellt inte när jag tänker på om jag ska ha könsneutrala rum eller totalt flickiga/pojkiga. Jag har själv knasat över mina tankar och månag gånger frågat min mamma vad är det med mig varje gång jag börjat sjunga.

Tack och lov är jag inte den enda som har konstigheter för sig när det gäller barn. Var med Nina idag och vi satt och skissade och ritade lite. Vet ni vem som ritade barn!? Jo minsan, min kära kompis Nina, och inte blev det en bild heller utan flera. Efter ett tag bestämde hon sig för att inte rita det men då ritade hon ett ansikte hon inte alls tycker om och började måla möbler, gissa vem som satt på möblerna? Jo precis barn. Det roliga var att hon försökte att inte göra det men ändå så kudne hon inte låta bli. Dessutom satt hon och kommenterade hur söta de var och något i stil med "de har en pappa men han är inte med här". Med de orden sagt kan jag härmed känna att jag inte är den enda och inte den värsta. Sorry gumman men denna tog du hem stort hehe (A)

Kommentarer
Postat av: Ninita

Men ärligt! De MÅSTE ju ha en pappa, det bara är så ju xD.. och de var ju söta... Brunhåriga med blå o gröna ögon.. lite som vi ;) hahahha



Men det är ju faktiskt bra på ett sätt.. jag har aldrig varit bra på att rita barn.. Jag behöver träna..:P



Jag hade nog tyckt (om jag bodde i ditt hushåll) att sången är värre, för det hör ju andra! :P

2009-03-20 @ 17:13:47

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0