Idag slog det mig, om två dagar blir jag 19 är gammal...ena sidan av mig vill bli stor få barn flytta hemifrån men andra sidan har juts nu bara panik....är det möjligt att ha ålderkris när man blir 19? Om nu de flesta kvinnor drabbas av den så kallade "40-års krisen" vill jag inte veta hur min egna 40-års kris kommer att vara, speciellt inte om jag har kris redan nu...19? det låter så gammal och vuxet och verkligen inte som jag...Jag skulle vilja vara 10 år igen och fortfarnde leka med mina älskade barbie eller mitt fina lego, kan fortfarande minnas mina fina lekar...eller varför inte 16 igen då man var ung fräsch ( ja jag vet jag är fortfarnde ung) men det var året då allt inträffade....pojkvän, gymnasiet, vänner, oskuld m.m. Det var för mig ett så bra år att jag aldrig riktigt släppt taget om det, saknar det för jag hade allt då...det känndes så säkert att veta vad man ville i livet....fanns inga andra jobb och inga andra intressen...Livet lekte. Även om jag inte kan komma tillbaka, kan jag alltid minnas det som den hittills bästa perioden som tonåring...har ju trots allt ett år kvar, får se om det kan slå mitt 16 åriga jag med häppnad. Jag hälsar mitt 19:e år välkommen och hoppas på det bästa....men som sagt..jag har fortfarnde 2 dagar kvar som 18 =)